Shit, vi har haft full rulle här ända sedan imorse. Jag drog igång med ett städrejs och därefter bestämde vi oss för att åka bort till mina svärföräldrar på lite fika. Eftersom dom bor nere i björlanda kile (båthamnen) måste man besälla bussen efter en viss tid. Mycket riktigt ringde jag till västtrafik och skulle boka bussen, då sa kvinnan i luren att det går en buss 19.29 till skra bro. Va bra tänkte vi och beställde därför ingen buss. När vi gått hela vägen ner till bussen tittade Andreas och Charlie på tabellen och då ser vi till vår stora förvåning att det inte alls kommer någon buss 19.29, den gick 19.13. Andreas ringde och fråga vad i hela friden dom höll på med, men eftersom jag inte hörde en enda rösthöjning under hela telefonsamtalet beslutade jag mig för att ringa upp i d i o t e r n a och fråga vad i helvete dom höll på med! Då fick jag som svar av samma kvinna jag talat med ungefär en timme tidigare att "detta är numret man ringer när man bokar buss. Jag trodde att bussen gick 19.29 men jag var inte helt säker. Om man vill veta tidtabellen får man ringa till kundservice'' (vilket hon inte ens nämde i det tidigare samtalet.)
När jag konfronterade henne och frågade hur man kan "tro" och lämna ut fel information till sina kunder kunde hon givetvis inte svara. Jag frågade henne vad hon tyckte att vi skulle göra, så där i hållplatsen i en timme med vår lilla tös på 7 månader? Fick då inget svar utan en lur påslängd i örat! Tror ni att jag kommer mejla västtrafik imorgon? You bet I will!
Ja, så där stog vi i kylan med alldeles för lite kläder på oss. Annelie hade såklart kört hem oss, men eftersom vi inte hade någon bilbarnstol så var ju inte det ett alternativ. Jag funderade på att ringa mamma och be henne hämta oss, men Andreas insisterade inte och övertalade mig istället att ta en promenad till skra bro.
Det kunde varit värre, jag menar det är ingen evighet till skra bro. Men om man åker komunalt så tycker man ändå att det ska funka och man ska få den servicen som man är lovad.
Väl framme vid skra bro ringde mamma och jag berättade för henne vad som hänt. Då sa hon självklart "men gumman varför ringde du inte mamma så hade jag hämtat er!" min snälla snälla mamma.


När vi kom hem stog det inte en pryl på fel plats och ekparketten var skinande blank, vet ni vad det betyder? Jo, att det enda jag behövde göra var att tända ljus i hela lägenheten, krypa ner i soffan och lägga mig tillrätta. Andreas satte på en av dom åtta nya filmerna vi fick idag och sen njöt vi bara av varandras sällskap! blink.




Jag har fått lite komentarer ang. inlägget jag skrev igår. Jag hoppas att ni vet att Molly alltid är prio ett för mig och jag skulle inte byta henne mot någon kropp i världen (läs beyonce). Men, även om jag har en underbar liten flicka så är jag åter igen inte mer en människa, och alla vill vi ju ha en snygg kropp. Jag menar Molly föddes faktiskt för 7 månader sedan. Två veckor efter förlossningen hade jag gått ner över 10 kilo och vägde då 70 kilo blankt. Att jag nu gått upp nästan tio kilo igen känns verkligen nedbrytande. Hade jag gått upp mycket i vikt under graviditeten hade jag kunnat acceptera det, men nu är det snarare tvärtom. Jag får helt enkelt bita mig i armen och vakna upp från den här chokladvärlden som jag tror att jag lever i, haha!

Nej vänner, nu ska jag krypa till kojs. Förhoppningsvis får jag sova länge imorgon, men eftersom det är min morgon så vill jag inte hoppas på för mycket!

Kramar.