Jag är så jävla trött. Att uppdatera bloggen just nu är jobbigt hela vägen ut i fingertopparna. Önskar att jag hade orken att vara kreativ och skriva ett otroligt innehållsrikt och roligt inlägg för er att läsa, men det finns ingen ork. Dessa dagar jag och Molly bott hos min kära syster+familj har verkligen tagit på krafterna. Jag är för det första van vid att gå och lägga mig absolut senast elva på kvällen och kliva upp ur sängen vid åtta tiden, men det går icke i en lägenhet full med pigga ungar. Nej, upp klockan sju och i säng klockan ett på natten, vilket för mig är helt galet!
Nu sitter jag dessutom på jobbet i några timmar och Molly är kvar hemma hos Mysan. Max fyller tre år idag så de har kalas idag. Jag fick tyvärr rycka in på jobbet så jag fick fira Maxan imorse istället. Att vara borta från allt oväsen gör mig helt matt i kroppen. Precis som jag skrev i de senaste inlägget så har Molly och Max en speciell hatkärlek till varandra, precis som syskon har, så ni kan ju tänka er.

Nej, jag märker att det är ingen idé att jag försöker anstränga mig för detta inlägget lär inte bli något hit ändå. Nu vet ni iaf att jag lever. Andreas kommer hem imorgon och jag längtar så! Ska pussa igäl honom imorgonkväll.
Nu är det dags för mig att resa arslet från datastolen och ta en promenix i gymmet, kanske jag få lite energi från alla träningsglada människor? Om inte så lär jag somna snart.