Buff buff, vad är det som händer? Min frustration över graviditet tar kål på mig. Går in i vecka 19 imorgon och jag har fortfarande inte känt någonting. Inga som helsta livstecken. Inga buffar eller sparkar. Ingenting. Jämnför hela tiden denna graviditeten med den förra, (vilket jag vet att jag inte ska göra då alla graviditeter är väldigt olika) och med Molly kände jag rörelser med handen på magen redan i vecka 17-18, så det är klart att jag börjar bli orolig.

Pratade med min barnmorska förra veckan men hon sa att jag inte ska vara orolig. Man brukar säga att en förstföderska känner första rörelserna i vecka 20 och är man omföderska i vecka 18 så än så länge är det inget som är ovanligt. Moderkakan kan även ligga i framvägg vilket kan göra det svårare att känna någonting.
Hur som helst så har jag en obehaglig känsla i hela kroppen. Jag inbillar mig antagligen bara, men jag har aldrig varit orolig över missfall eller liknande tidigare. Jag får helt enkelt sluta oroa mig och vänta tills det blir måndag. Då är det rul (rutin ultraljud) och då får vi se att allting är bra där inne.