Här var det dött på alla sätt och vis. Inte en enda kommentar har ni kunnat klämma fram och inte ett enda inlägg har jag kunnat bjuda på. Vår älskade dator har krashat och Andreas datasnille till bror får ingen ordning på den denna gången. Nu har ju datorn iförsig några år på nacken så jag är inte förvånad, men självklart lite ledsen. Korkad som man är så tänker man "jag lägger över bilderna på Molly på den externa hårddisken en annan dag". Nu kan alla bilder försvinna. Jag har ifs framkallat mångamånga bilder på Molly när hon var upp till fem månader men efter det har jag inte framkallat fler. Jag har som tur är rätt mycket bilder sparade här på bloggen och även på fb, men det känns väldigt tråkigt ändå. Hur som helst så ska vi så snart som möjligt köpa en ny dator så jag kan få tillbaka mitt liv. Jag känner mig otroligt låst utan att ha tillgång till internet och liknande. Ta bara en sån simpel sak som när jag och Jennifer skulle baka kärleksmums härromdagen. Nog för att jag har min älskade "den rutiga kokboken" som man kan hitta det mesta i, så stog inte just de receptet med. Tur att man iallafall har tillgång till mobil och sms!


Över till något helt annat. Vi var som ni vet på ultraljud i måndags och ni är säkert nyfikna på hur det gick. Jag kan börja att säga att moderkakan ligger i framvägg precis som jag anade, och det är anledningen till att jag inte känner när den lilla krabbaten sparkar omkring därinne. Allting ser fint ut och bebisen har två armar och två ben, härtat slår fint och huvudet sitter på plats. Puuh, jag kan andas ut och njuta av att vara gravid! (nu ska jag inte överdriva, för att vara gravid är f-n ingen dans på rosor. Men jag slipper iaf oroa mig mer.) Vi blev flyttade från den 7/7 till den 10/7 vilket inte spelar så stor roll just nu. Men jag vet att när jag väl sitter där höggravid under sveriges varmaste månad så kommer varje dag räknas. Men, jag är glad att vi inte blev flyttade två veckor som min kära syster blev, haha.
Idag var hela familjen på mvc och lyssnade på hjärtat för första gången. Eftersom moderkakan ligger fram så var det lite svårt att hitta hjärtat, men till slut hittade vi rätt. Hjärtljuden ligger på 140 vilket inte är annat än bra. Första gången jag hörde Mollys hjärta så låg det på 142 och sista gången innan förlossningen låg de på 156.
Man brukar säga att pojkars hjärtljud ligger mellan 120-140 medans en flickors ligger mellan 140-160. Detta är inget som man kan garantera men ofta så stämmer det, vilket det gjorde med Molly. Det blev genast rätt svårt att gissa, men vi får se vad slagen ligger på nästa besök som är den 22/3.

Nej, nu ska jag läsa nya nummret av mama och njuta av min kryddstarka köttfärssås!