vf inget inlägg om sex under, innan och efter gradivitet. Informera oss!



Vilken bra fråga! Jag kan bara börja att skriva att alla graviditeter, förlossningar och läkningstider varierar otroligt mycket från person till person. Den ena förlossningen är inte den andra lik, och tur är väl det (tycker iaf dem som pinades i sisådär 24 timmar.) En del kvinnor och män tycker att sex under graviditet känns obehagligt och avstår helt enkelt.

Jag kan ju endast svara för mig själv, hur jag upplevde min graviditet och allt för hör där till. Dom första månaderna var ju jag och Andreas i stort sett fortfarande nykära så självklart blev det en hel del då. Jag började få väldigt ont i fogarna och bäckenbenet i 5-6 månaden, så då vågade jag inte riktigt slappna av, därför blev det ganska svårt att få till det, om man säger så. Men jag är inte den som är den, och även om man är gravid så kan man ju leka till det på andra sätt! 

Sen var det dags för förlossning. Jag blev ju som många redan vet inlagd på specialförlossningen på onsdagen den 4/3 pga av mina fruktansvärda ryggsmärtor. Efter att dom gjort ultraljud på min rygg såg dom att mina njurar hoptryckta eftersom min livmoder var så stor. Efter att i stort sett inte sovit riktigt på en vecka (vilket är otroligt viktigt inför en förlossning), blivit i tryckt värktabletter och blivit hemskickad från kvinnokliniken la dom äntligen in mig och gav mig morfinspruta. Jag ungefär 8 timmar den natten, men vaknade dock några gånger. Klockan 08.00 satt jag vid frukostbordet på avdelningen och kände en molande värk. Jag tänkte inte så mycket på det, och hade definitivt inte en tanke på att det var på gång. Efter frukosten gick jag på toaletten och då hade lite av slemproppen gått, dom satte ekg och därefter gick allt snabbt. Vi var nere på förlossningen klockan 12 och klockan 14.00 satte värkarna igång efter att de tagit hål på hinnorna så vattnet gick. Det tog tre timmar sedan låg hon på min mage.
Som ni förstår så gick förlossningen väldigt fort. Jag sprack därför en hel del och som ni säkert förstår blev efterarbetet ganska jobbigt. När jag skulle resa mig ur förlossningssängen trodde jag att ja skulle svimma. Efter att ha tappat 0.8 liter blod och 'gått ner' typ 7 kilo var inte kroppen riktigt sig själv om man säger så.

Tre dagar senare var vi hemma och jag kan ju bara säga att jag helst inte rörde mig en cm från soffan. Mitt bäcken var helt mörbultat och självklara saker som att sitta ner, kissa eller gå fanns inte på kartan. När jag skulle kissa fick jag ha en kanna och hälla vatten på samtidigt, eftersom att det sved så fruktansvärt i såren. Smart tips för er som väntar på att förlösa barn! Efter två veckor var i stort sett alla såren läkta, och en vecka efter förlossningen tog vi vår första promenad.

Som sagt, efterarbetet var jobbigt. Nästan värre än förlossningen faktiskt. Jag vill absolut inte skrämma upp någon. Att föda barn var det häftigaste jag någonsin upplevt och det var utan tvekan värt varenda sekund av smärta.


Tillbaka till det här med sex. Det tog nog två månader innan jag vågade ha sex igen. Första gångerna gjorde det ganska ont, lite som när man blir av med oskulden. Jag tror att det kan bero på att jag spände mig ganska mycket. Det känns ju lite obehagligt i början.
Det är ju nu ungefär sex månader sedan förlossningen och man har ju gjort en del knipövningar. Nu känns det likadant som innan graviditeten och allt prat om att man aldrig får tillbaka samma känsel igen är något jag inte kan hålla med om. Men som sagt, det är helt olika för andra.