Du jag bara undrar har du helt bestämmt dig för att detta är det sista barnet du ska ha?



Hej Klara!
Jag kan säga såhär- man vet aldrig vad som händer i framtiden, men som det ser ut just nu så kommer vi inte att skaffa några mer barn efter detta. Man kan inte bara skaffa massa ungar, det krävs en hel del för att få det att gå ihop. Vi vill kunna ge våra barn allt vi vill, och då pratar jag inte bara om pengar för det behövs så mycket mer för att få det att funka. Uppmärksamhet, tid, tålamod, uppfostran, kärlek och omsorg är lättare att dela på två än på tre. Nu menar jag inte att det vore fel att skaffa fler barn, men det är något som är upp till var och en. Dessutom är både jag och Andreas unga och känner vi att vi är sugna på en till i framtiden så har vi god tid på oss. Jag säger inte att jag inte kommer skaffa några mer barn, men vi är båda överrens om att vi är nöjda med dom (snart) två vi har :)

Vaknade i morse av att min näsa var så tät att jag knappt fick någon luft. Jo jag kunde ju såklart andas genom munnen men det är ju inte lika härligt när man ska sova. Andreas har varit dö förkyld sedan i söndags och nu när han har frisknat till har jag blivit jättedålig. Måste åka bort till apoteket och köpa herr nezeril annars kommer jag inte kunna sova en blund inatt. Ska även in till ica och hämta ut ett paket från hm och köpa fika till kvällen och morgondagens kalas. Ballonger får jag inte glömma!

Mamma ringde för en stund sedan och berätta att hon mer eller mindre var tvungen att jobba på gymmet några timmar imorgonkväll vilket gör att dom inte kan komma och fira Molly på eftermiddagen. Kalaset får helt enkelt bli vid tolv tiden på dagen vilket känns tråkigt. Anders, My och barnen kommer ju på förmiddagen eftersom Anders jobbar kväll och morfar-Conny är ledig imorgon. (Va rörigt det blev nu.) Hur som helst så blir det alltså inget eftermiddagskalas för Molly imorgon, vilket egentligen inte gör något eftersom hon brukar bli trött runt halv sex tiden. Men visst känns det lite tråkigt.
Som grädde på moset berättade Andreas chef härromdagen att dom ska ut och äta middag ikväll med firman då många är nya och dom ska få bättre bekantskap. Han ville först inte gå men jag tyckte inte att det spelade så stor roll eftersom det är på kvällen då Molly sover, så hon märker ju inte det ändå. Men det känns jävligt tråkigt att sitta ensam hemma hela kvällen på Mollys ettårs dag. Även om det kommer vara folk här hela dagen... Jag får väl helt enkelt titta på Let's Dance och läsa tusen bloggar under kvällen. Har en hel del att förbereda inför lördag då hela Sjöstrand släkten kommer på kalas. Jag hade helst haft alla kalas tillsammans, men vi blir sååå många så vi kommer inte få plats i vår lilla lya.

Nej, jag får väl ta hand om tvätten, disken och tvätta golvet nu. Jag har en tendens att alltid skjuta upp allting så jag får stressa igäl mig den sista timmen. Jag får passa på att göra ett röj nu när Molly sover middag!
Ha en riktigt härlig och solig torsdag allihopa!

Tisdag den 2 mars. Vid denna tiden förra året var jag sängliggande med den värsta ryggvärken jag någonsin upplevt. I väntan på att få skåda vårt lilla mirakel som växt i min mage i 40 veckor, det lilla miraklet som då hette Rocky men visade sig vara någon helt annan. Idag kan jag inte föreställa mig hur jag mådde just då, för ett år sedan. Höggravid med vårt första barn, ja det är minst sagt något speciellt. Det gick inte en minut utan att man tänkte på att man faktiskt var gravid, även om man inte visste så mycket om hur det skulle bli sen. Förväntningarna var upp över huvudet höga och spänningen var ett faktum. 
När man varit gravid i 40 veckor så är man minst sagt trött på det, den som säger något annat ljuger nog lite för sig själv. Efter att först ha räknat veckor, räknar man månader, man räknar -under hundra strecket- för att till slut räkna ner dom sista tio, som oftast blir betydligt många fler för många.
Alla blivande föräldrar funderar nog vad det är för kön på barnet som växer i magen. En liten flicka eller en pojk? Vissa kan inte hålla sig från nyheten och kollar upp det långt innan bebisen är färdigbakad. Vi höll oss, Andreas var helt inställd på att kolla upp könet på barnet men jag ville inget veta. Känslan av att inte veta vem som låg i magen (trots att jag var 99% säker att det var en pojk) var obeskrivlig. När förlossningen var över och jag fick se min lilla flicka för första gången rann tårarna längst mina kinder och det enda jag fick fram var: "det är fantastiskt!"
Även denna gången är hemligheten väl gömd i min mage och spekulera om hög/låg mage, bred/normal midja, vattenfylld kropp och förändrat utseénde kan vi fortsätta med fram tills jag tryckt ut den lilla skatten. Ett tag funderade vi på att kolla könet men nu är jag glad att vi inte fick veta något på ultraljudet.
Tiden har gått otroligt fort denna graviditeten vilket är skönt. Nu är det inte ens hälften kvar och trots att det känns tyngre att vara gravid denna gången så älskar jag känslan. Denna gången njuter jag nog mer av att vara gravid än vad jag gjorde senast. Jag vet att detta antagligen kommer vara sista gången jag får bära ett barn i min mage och jag försöker ta vara på varje dag för jag vet att dem inte kommer igen.

Såhär fin är kulan just nu

Ojdå. Insåg nu att det är nästan en vecka sedan jag delade med mig av mina tankar och händelser till er. Tiden går fort när man har roligt (läs: hysteriskt mycket att göra!)

Igår var jag i stan med min kära syster. Inga barn, inget skrik, ingen stress! Helt fantastiskt skönt att få göra något ensam ibland. Trots att man är mamma så är man inte mer än människa och lite lugn och ro är så viktigt! Jag hittade en kort kavaj med puffärm, ett par leggins med nitar och en svart kofta med puffärm. Jag vet inte varför jag drar mig till kläder med puffar så mycket, det ser bara så sött ut! Köpte även ett nytt löspuder från clinuiqe och en ring, armband och örhängen. Känns skönt att ha förnyat garderoben lite, något som inte är lika roligt är när pengarna tar slut! Vill inte ens tänka på det.

Häromdagen när vi var på ica och handlade så gick vår bil sönder. Typiskt! Helt nybesiktjad (stavas?) utan ngra anmärkningar, och så går kopplingen sönder! Fyra tusen rakt åt helvete. Fyra tusen som skulle läggas som handpenning på nya barnvagnen. Undra vart jag ska hitta dom pengarna nu? Det får lösa sig. Jag ska ha min vagn om jag så ska leva på vatten å bröd fram till juli, haha!

På fredag är det Mollys ettårs dag. Vilket innebär att det blir en hel del kalas här i veckan. Tre stycken för att vara exakt! Det blir en hel del tårtor att baka och ballonger att blåsa. Vår älskade lilla tjej ska ha den bästa ettårs dagen man kan ha! ♥
Nej, Maria är här om två timmar och jag ska duscha, tvätta golv, sortera tvätt och äta fruskost innan det... eller just det ja, vatten och bröd var det ja! ;)

Ha en bra dag.
Puss

Livet blir så j-vla tråkigt utan dator. Mitt enda sociala nätverk är gone. Tragiskt! Kan inte läsa några bloggar, kolla fb, blogga, kolla recept, internetshoppa eller familjeliva. Datorn verkar inte gå att rädda och det jag är mest ledsen över är att a l l a bilder på Molly är borta. Fan va ledsen jag blir! Så jag säger bara en sak till er som har bilder eller filer på datorn som ni vet kommer betyda mycket för er- s p a r a  b i l d e r n a  p å  e n  e x t e r n  h å r d d i s k !! Kort på barnen är något som aldrig kan komma åter och det är jävligt surt om dom försvinner!

Hur som helst. Idag var vi på banken och skrev under alla papper. Pengarna sitter på kontot imorgon vilket känns jävligt gött. Så nu börjar vi leta bil på allvar, jag ska få köpa mina efterlängtade möbler och dubbelvagnen ska beställas. Det känns förjäkla bra! Eventuellt blir det väl en ny dator inom kort, det är för jobbigt att vara utan.

Nu har jag avklarat halva graviditeten vilket känns rätt.., konstigt, men skönt såklart. Tiden har gått så fort och jag hoppas inte att det stannar av nu. Ser bilder på bebisar överallt och jag bara längtar tills jag håller nummer två i min famn. Bebisar är det bästa och vackraste som finns, även om dom faktiskt kan vara förjäkla jobbiga ibland. (haha)

Nej, nu ropar svärisarna att middagen är klar så nu ska jag slå mig ner vid bordet och njuta av en god måltid. Imorgon ska jag in till stan med syster, Anders och barnen och köpa födelsedagspressent till mamma som fyller 50 år på tisdag. Vet inte om hon kommer läsa i bloggen inom dom närmsta dagarna så jag skriver inte vad det är för något. På söndag åker vi äntligen på semester uppe i säffsen vilket ska bli jävligt gött.


Ha en fin kväll allihopa så hörs vi när vi hörs.
Puss på er.

Här var det dött på alla sätt och vis. Inte en enda kommentar har ni kunnat klämma fram och inte ett enda inlägg har jag kunnat bjuda på. Vår älskade dator har krashat och Andreas datasnille till bror får ingen ordning på den denna gången. Nu har ju datorn iförsig några år på nacken så jag är inte förvånad, men självklart lite ledsen. Korkad som man är så tänker man "jag lägger över bilderna på Molly på den externa hårddisken en annan dag". Nu kan alla bilder försvinna. Jag har ifs framkallat mångamånga bilder på Molly när hon var upp till fem månader men efter det har jag inte framkallat fler. Jag har som tur är rätt mycket bilder sparade här på bloggen och även på fb, men det känns väldigt tråkigt ändå. Hur som helst så ska vi så snart som möjligt köpa en ny dator så jag kan få tillbaka mitt liv. Jag känner mig otroligt låst utan att ha tillgång till internet och liknande. Ta bara en sån simpel sak som när jag och Jennifer skulle baka kärleksmums härromdagen. Nog för att jag har min älskade "den rutiga kokboken" som man kan hitta det mesta i, så stog inte just de receptet med. Tur att man iallafall har tillgång till mobil och sms!


Över till något helt annat. Vi var som ni vet på ultraljud i måndags och ni är säkert nyfikna på hur det gick. Jag kan börja att säga att moderkakan ligger i framvägg precis som jag anade, och det är anledningen till att jag inte känner när den lilla krabbaten sparkar omkring därinne. Allting ser fint ut och bebisen har två armar och två ben, härtat slår fint och huvudet sitter på plats. Puuh, jag kan andas ut och njuta av att vara gravid! (nu ska jag inte överdriva, för att vara gravid är f-n ingen dans på rosor. Men jag slipper iaf oroa mig mer.) Vi blev flyttade från den 7/7 till den 10/7 vilket inte spelar så stor roll just nu. Men jag vet att när jag väl sitter där höggravid under sveriges varmaste månad så kommer varje dag räknas. Men, jag är glad att vi inte blev flyttade två veckor som min kära syster blev, haha.
Idag var hela familjen på mvc och lyssnade på hjärtat för första gången. Eftersom moderkakan ligger fram så var det lite svårt att hitta hjärtat, men till slut hittade vi rätt. Hjärtljuden ligger på 140 vilket inte är annat än bra. Första gången jag hörde Mollys hjärta så låg det på 142 och sista gången innan förlossningen låg de på 156.
Man brukar säga att pojkars hjärtljud ligger mellan 120-140 medans en flickors ligger mellan 140-160. Detta är inget som man kan garantera men ofta så stämmer det, vilket det gjorde med Molly. Det blev genast rätt svårt att gissa, men vi får se vad slagen ligger på nästa besök som är den 22/3.

Nej, nu ska jag läsa nya nummret av mama och njuta av min kryddstarka köttfärssås!

Jag älskar er mer än allt annat.

Idag kommer Anna och Lilly hit och leker i några timmar. Båda töserna har precis lärt sig gå så det blir nog en rolig dag! Nu ska vi slänga i oss lite frukost här och sen ska Molly sova och jag får väl fortsätta att städa upp här litegranna!

Tänkte ta lite nya bilder på flickorna idag. Såhär såg dom ut för nästan ett år sedan:


(läskigt att jag knappt känner igen Molly)


Som en liten docka ♥


på kalas hos farfar/morbror i höstas.

Tänkte bara uppmana och bjuda in alla unga bloggande gravida/mammor som är trogna medelmmar på familjeliv.se att jag precis gjorde en tråd. Där kan vi alla samlas och prata om allt för rör såväl graviditet/föräldrarskap men även annat som vi vill dela med oss av till varandra, utan att få kommentarer från fördomsfulla 40åringar! Trevligt va? 

Här har ni länken till tråden http://www.familjeliv.se/Forum-3-43/m50528164.html
Varmt välkomna allihopa!

Jag vet inte om det bara är jag och min syster som är hysteriska, men är vi ensamma om att bli rädda när det hela tiden skrivs om jordens undergång? Ta filmen 2012 som exempel, eller intervjun med Carola Häggqvist i dagens aftonbladet där hon uttalar sig om att "slutet är nära" då hon besöker ruinerna i Haiti.

Jag måste erkänna att jag bli deprimerad. När jag var ca nio år kunde jag inte sova på kvällarna för att jag var rädd för att solen skulle bränna sönder jorden. Hade 'dödsångest' och satt ibland och titta ut genom fönstret och fruktade det konstiga skenet på himmlen (som jag nu i efterhand förstått var strålkastarna från säve flygplats..)
Jag blir upprörd. Om det skulle hända något så fruktansvärt och om vi blir människorna som får uppleva detta så kommer jag antagligen ta livet av mig innan. Kanske låter jag som ett psykfall när jag skriver det här. Tanken av att dö själv har jag inte så svårt att ta in. såklart att det är läskigt att tänka att jag en dag inte kommer finnas vid liv och kanske bara kan besöka mina älskade i andvärlden.
Men jag tänker på allt runt omkring. Familj, vänner människor som jag inte känner. Naturen, blommorna, träden och vattnet. Vad händer med icamaxi om alla dör? Vad händer med jordklotet om det går under?

Börjar man spekulera i sånthär blir man antagligen deprimerad så därför kommer jag inte nämna det igen. Måste dock säga att jag blir förbannad när jag läser artiklar i tidningen när det skrivs hej villt om 'the judgement day', då jag vet att tex min 9åriga lillebror kanske sitter och läser det och blir livsrädd. 

Hur tänker ni läsare? Blir ni någongång rädda eller oroliga kring detta något känsliga ämne? Var gärna med och disskutera!

Tänk va mycket lite sömn kan påverka humöret. Molly vaknade kvart över sju imorse så jag kände mig helt utvilad, och betydligt mycket gladare än igårkväll. Har börjat känna mig piggare och piggare för varje dag som går vilket underlättar vardagen regält.

Har ingen aning vad jag och Molly ska hitta på idag, men det är skönt. Jag tycker att det är så härligt att inte ha något planerat, bara få vara, helt utan krav! Nej nu ljög jag, jag måste faktiskt ta hand om disken och bädda sängen, men hur jobbigt är det egentligen?

Nu ska Molly sova middag och jag ska äta en bit silviakaka för att ge mig en sockerkick så jag kan ta tag i något här hemma. Innan jag gick och la mig igår bokade jag upp mig på yogan som är imorgonkväll innan bion. Mamma och Mysan ska också gå så jag behöver inte känna mig ensam om att se ut som ett kylskåp på fyra ben ;) Jag måste erkänna att jag är lite avensjuk på min mor och syster som just nu äter stenhårt enligt lifestyle "dieten" (Som absolut inte är en diet. Man äter helt enkelt bra mat och tränar regelbundet.) Jag skulle ju egentligen börjat kursen som var i höstas men det fanns inte riktigt pengar till det då. Så jag tänkte... Jag börjar till våren. Åh woalla, jag är gravid igen!
Nu har jag kollat upp saker och ting, den 7/9 börjar nästa kurs på gymmet. Då är kiddet alltså 2 månader gammal och jag kan åka på kurskväll och träna när Andreas kommit hem från jobbet. Vi kommer öva med bröstjölk på flaska redan när bebisen är liten denna gången. Det underlättar både för mig, Andreas och bebisen då jag m å s t e kunna åka iväg och träna i några timmar varje vecka. Sen kommer jag självklart amma som vanligt för det trivdes jag bra med förra gången.

Hur som helst så ska 20 kilo graviditetskilon ska bort från min välformade kropp, och jag kan förhoppningsvis känna mig bekväm när jag står naken framför spegeln igen. Jag vet att jag antagligen aldrig kommer se ut som jag gjorde föra två år sedan, men bättre än såhär kan jag iaf! Man måste bara ge sig fan på det. Vill dock tillägga att jag inte gått upp ett gram sedan jag skrev in mig på mvc. Vågen stog på 82jävlakg och det gör den även nu, i vecka 19 (som jag går in i idag). Jag har lovat mig själv att jag inte får gå upp över 90kg, där går gränsen!

Men som sagt, nu ska jag ta mig en bit silviakaka (gud vilken dubbelmoral det blev nu, haha) och göra ett röj här hemma!

puss på er.



Molly är inte rädd för monster i garderoben

PUSS på dig mamma

Molly & Dolly

Usch. Vilket jävla humör. Just nu kan jag lika väl gå ut och lägga mig naken i snön och bara låta minuterna rinna iväg. Vilken värdelös jävla dag och vilket jävla pissigt väder. Alla mina hormoner i kroppen är 'elaka' idag och jag ser ingen glädje i någonting. Nattade Molly i famnen idag. Vet att jag inte borde eftersom hon lär sig att sova själv, men jag behövde hennes villkorslösa kärlek för en stund. Jag ville känna kärleken och lyckan som endast sitt barn kan ge en.

Tur att denna dagen snart är över, behöver ny energi.

Ser fram emot en kväll tillsammans med mamma och stora syskon på fredag. Vi ska gå på bio bara vi fyra. Känner att jag behöver komma ut en stund. Andas stadsluft och bara vara.
Nu ska jag ta ett stort iskallt glas vatten.

Kan det inte bli måndag, typ nu?

Här kommer lite härliga bilder från igår när Molly åt lunch. Hon har börjat skratta så man ser hennes tänder nu, som små risgryn. Nu börjar även första tanden komma upp där nere, kanske är det förklaringen till dom sura minerna som varit under dom senaste dagarna?

älskade unge!

Imorse hände det som bara inte får hända. molly ramlade ner från vår säng och landade som 'tur' var först på rumpan och sen slog hon bakhuvudet i väggen. Mitt mamma hjärta gick i tusen bitar. Att höra gråt från sitt barn som slagit sig är det värsta som finns. Efter en minut av tröstande var hon dock uppe på benen och promenerade och skrattade igen. Förmiddagssömnen blev något senare idag eftersom man inte ska sova när man slagit sig i huvudet, ifall man fått en hjärskakning. Nu var ju Molly pigg och 'följde finger' leken men om inte så hade jag antagligen fått åka till sjukhuset för säkerhetsskull.

Efter att hon sovit en stund var det dags att hjälpa mamma med tvätten. När hon slog och höll sig i en korg tog hon upp någon liten låda och tapade fotfästet och ramlade rakt ner i klinkersgolvet. Älskade lilla barn! När barn ska lära sig gå så händer det ju (som vi alla vet) att dom ramlar och slår sig då och då, men man blir så orolig.

Nu har vi precis skrivit lite i Mollys Mitt 'första år bok' och snart är det dags för lite lunch. Andreas jobbar eventuellt över idag så jag får väl försöka hitta på något roligt här hemma för att vinna lite tid. Det är så tråkigt när han är sen hem. Dom sista tre timmarna väntar vi ju bara på att han ska komma hem med lite kärlek till oss.

Fick önskemål om lite bilder och det kommer upp imon kort mina vänner. Molly hänger just nu i datastolen så jag får helt enkelt ta att angagera mig lite i mitt klumpiga barn istället för datorn. Tänkte även lägga upp lite bilder på nya möbler som ska inhandlas i helgen. Jag bara längtar tills jag får slänga ut vår mörkbruna fula bokhyllor i vardagsrummet, den svarta stålsängen i sovrummet och Mollys bajsbruna spjälsäng! Imorgon ska vi till banken och alla papper som ska med ligger på hög här hemma och väntar på att hamna i trygga händer på länsförsäkringar. Det ska bli så skönt att ha alla bankärenden och försäkringar samlat på samma ställe!
Nej, magen kurrar och idag står det korvstroganoff på schemat! (Får passa på att käka körv när inte mannen är hemma, för det passar sig inte för honom).

see ya!

Det blev en trevlig dag igår, som vanligt när jag umgås med Belinda & Jennifer. Molly var dock lite gnällig under dagen och jag förstog inte riktigt var det var med henne. När tjejerna gått hem och Molly skulle sova så gick jag in för att ta vällingflaskan (som hon ofta ligger och suger på i sömnen trots att den är slut) för att istället  stoppa in nappen. När jag kom in möttes jag dock av en chockad Molly som satt och titta ner i madressen. När jag tog upp henne för att lägga henne tillrätta i sängen såg jag en e n o r m spya. Snabbt som attan sprang jag med henne in i duschen där det kom upp en till. Det var ungefär lika mycket som hela dagens måltider men när det var 'klart' och hennes älskade pappa kom hem var hon lika glad igen! Pussa godnatt och lyssna på favoritspeldosan sen sov hon hela natten.
Det är så obehagligt när kidsen är sjuka, speciellt när dom inte kan berätta vad som är fel. Spyr dom mycket och under längre tid så tar det inte speciellt lång tid innan dom bli uttorkade, så det känns alltid obehagligt. När Molly var 20 dagar åkte hon även då på en släng av magsjuka och spydde obehagligt mycket. Som tur är så har jag lärt mig att magsjuka har man bara i några timmar eller en dag medans kräksjuka stannar i kroppen i flera dagar. Så vi hade tur även denna gången, imorse när vi vaknade gav jag henne teskedsvis med vatten och när jag märkte att det stannade kvar i magen fick hon en macka och yoghurt. Idag har det varit full fart som vanligt med städ och matlagning men även förmiddagssömn för oss båda!

När Andreas kom hem från jobbet hade han köpt med sig mat från parika till mig, sen släppte han av mig på jobbet och nu har jag precis avslutat middagen. Ikväll är det let's dance för hela pengen, jag tycker dock inte att det är så jätte roligt nu när dom inte 'lärt sig' riktigt. Men min favorit för iår är utan tvekan Claudia, hon är duktig!

Innan jag avrundar måste jag bara säga att alla som tycker att Flickan som lekte med elden är dålig vet inte vad dom pratar om. Andreas hyrde med sig den igår och det var ena v dom bästa filmerna jag sett på mycket länge!

Nu ska jag njuta till John Legend en stund och täntke dela med mig av hans ljuva toner till er mina kära läsare.