fredag
Det är verkligen skitkul att jobba på gymmet (har nog nämnt det i alla mina senaste inlägg). Igår stängde jag själv för första gången. Jag skulle egentligen jobba 16-21, men Malin messa mig på dagen och fråga om jag inte ville va med på hennes effect-bodytoning vid 18. Självklart ville jag det, så Patrik hoppade in och tog en timma för mig. Förstår ni hur skönt det är att jobba på ett ställe där man kan byta av med någon annan så man kan träna en stund, kalas! Det var inget städ igår så det är lite mer att hålla koll på när jag skulle stänga, men det gick bra. Mamma och Conny körde hem mig på kvällen och när jag kom hem syndade jag med lite nudlar. Det är ju inte nyttigt direkt, men gott.
Molly har ställt om sina sömntider. Hon somnar vid 21.00, vaknar numera 06.30(!) Vi har blivit vädligt bortskämda med att hon lätt kan sova till 9 på morgonen, men det verkar som att det är slut med det numera. Efter att hon fått morgontutte, lekt i någon timma, fått gröt/puré duschar vi henne och därfter somnar hon. Sen kan hon sova i 2-4 timmar. Det är väldigt skönt eftersom man får gjort lite på dagen, men vissa dagar vill man ju bara ligga kvar i sängen och mysa lite. Det går dock inte längre eftersom Molly har förstått hur kul det är att dra mig i håret och sparka mig i ryggen. Haha! Ja, hon får ju expert på att få upp oss iaf.
Idag ska vi inte göra speciellt mycket här hemma. Det är det vanliga städandet och fixandet. Häromdagen var jag uppe till 2 på natten och skura golv, torka av alla skåpsluckor och kakel i hela köket, vek tvätt, damma, dammsög (undrar hur glada grannarna blev när jag dammsög mitt i natten, med tanke på att dom gnäller när vi går i lägenheten på kvällarna?). Det är såklart lika rörigt igen och jag får fnatt! Jaja, det är väl bara att börja om från början igen.
I eftermiddag ska jag jobba från 17-19, får se om jag går in på gymmet en stund innan och bränner lite kalorier och tränar lite överkropp. När jag har stängt på gymmet ska jag & mina lilla hem till mina kära syster och lilla älskade max på lite fredagsmys. Imorgon bitti börjar jag jobba 9-9.30, sen blir det bodytoningpass med Jessica, och efter det jobbar jag 11.30-14.30. Det blir mycket jobb denna veckan men det underlättar ju nu när vi inte har någon a-kassa.
Nu ska jag dra upp Andreas ur sängen (han har inte sovit tills nu såklart), han tittar på euro-sport. Nu ska här städas och lagas lite lunch. Snart vaknar nog Molly och då är det full rulle igen!
Ha en bra dag!
Molly har ställt om sina sömntider. Hon somnar vid 21.00, vaknar numera 06.30(!) Vi har blivit vädligt bortskämda med att hon lätt kan sova till 9 på morgonen, men det verkar som att det är slut med det numera. Efter att hon fått morgontutte, lekt i någon timma, fått gröt/puré duschar vi henne och därfter somnar hon. Sen kan hon sova i 2-4 timmar. Det är väldigt skönt eftersom man får gjort lite på dagen, men vissa dagar vill man ju bara ligga kvar i sängen och mysa lite. Det går dock inte längre eftersom Molly har förstått hur kul det är att dra mig i håret och sparka mig i ryggen. Haha! Ja, hon får ju expert på att få upp oss iaf.
Idag ska vi inte göra speciellt mycket här hemma. Det är det vanliga städandet och fixandet. Häromdagen var jag uppe till 2 på natten och skura golv, torka av alla skåpsluckor och kakel i hela köket, vek tvätt, damma, dammsög (undrar hur glada grannarna blev när jag dammsög mitt i natten, med tanke på att dom gnäller när vi går i lägenheten på kvällarna?). Det är såklart lika rörigt igen och jag får fnatt! Jaja, det är väl bara att börja om från början igen.
I eftermiddag ska jag jobba från 17-19, får se om jag går in på gymmet en stund innan och bränner lite kalorier och tränar lite överkropp. När jag har stängt på gymmet ska jag & mina lilla hem till mina kära syster och lilla älskade max på lite fredagsmys. Imorgon bitti börjar jag jobba 9-9.30, sen blir det bodytoningpass med Jessica, och efter det jobbar jag 11.30-14.30. Det blir mycket jobb denna veckan men det underlättar ju nu när vi inte har någon a-kassa.
Nu ska jag dra upp Andreas ur sängen (han har inte sovit tills nu såklart), han tittar på euro-sport. Nu ska här städas och lagas lite lunch. Snart vaknar nog Molly och då är det full rulle igen!
Ha en bra dag!
tuffa tider
Det har inte blivit mycke uppdatering det senaste dagarna, eller snarare ingen alls. Har haft huvudet fullt av saker. Nya jobbet, a-kassa, molly såklart, och en hel del andra saker. I tisdags var vi på möte hos soc. Det gick bra när vi väl var där och jag trodde verkligen att vi skulle få tillfälligt bidrag fram tills A-kassan betalar ut våra pengar. Igår var vi där igen och lämnade papper på våra kontoutdrag från och med maj månad fram tills nu. När jag såg hur mycket jag handlat under dessa månader fick jag minst sagt ångest. Jag ville inte ens titta igenom alla papper (kan ju säga att det inte var två-tre st), närmare 9 papper, fram och baksida, svart på vitt hur mycket (vi) jag har handlat för.
På eftermiddagen fick jag ett samtal från vår handläggare, jag hörde på hennes röst att det inte lät riktigt lovande. Hon hade gått igenom våra papper och summan av alla inkomster var för hög för att kunna ge oss något tillfälligt bidrag. Jag vill inte ens nämna summan för det är skrämmande att vi har kunnat göra oss av med såpass mycket pengar under så kort tid.
Ja, vi får ju såklart skylla oss själva. Jag tycker att jag (annars) brukar vara rätt ekonomisk, men detta är verkligen katastrof. Jag vet att det inte är någon ursäkt, men i svåra tider konsumerar man ofta mer än vad man har tillgång till. Jag har väl handlat för att göra mig glad för stunden, men det får vi dessvärre sota för nu. Det kommer minst sagt bli två-tre månader som kommer vara tuffa rent ekonomiskt, i väntan på att vi får vår a-kassa. Det känns förjävligt att man betalar sin räkning till a-kassan (som de senaste tiden varit på 842 kr i månaden), och när man väl behöver pengarna så får man vänta i flera månader. Visst, vi får ju en klumpsumma på alla dom månader som vi får vänta, men vad hjälper det just nu?
Jag får helt enkelt skriva över föräldrardagarna på Andreas nu ett tag framöver. Han får ut såpass mycket mer än jag när han är föräldrarledig, så varför inte utnyttja det. Sen får jag ta så många timmar på jobbet som möjligt, andreas får försöka jobba lite 'vid sidan av' och så får vi helt enkelt hålla tummarna att a-kassan får tummen ur och betalar våra pengar!
Jag har även lite trevliga nyheter. Andreas har blivit kallad att göra sitt lärlingsprov i jönköping den 17 november - 20 november. Klarar han detta så är han fullbetald när han får ett jobb. Som jag har förstått det så kostar detta provet närmare 20 000 att göra. När man är anställd på en firma betalar firman provet för en, men eftersom Andreas är arbetssökande betalar yrkesnämden provet för honom. Lite solsken i mörka tider med andra ord. Klarar Andreas sitt körkort nu kommer hans chanser att få jobb öka ännu mer, så nu håller vi tummarna allihopa!
Igår stängde jag på gymmet själv för första gången. Det gick bra (hoppas jag, får väl se när jag kommer dit ikväll), känns verkligen jättebra att jobba där. Mycket folk man känner igen från fotbollstiden, högstadiet och typ ica maxi (haha). Ikväll jobbar jag 16-21. Vet inte riktigt hur det kommer gå med Molly, det är många timmar utan mamma & tutte. Andreas ska väl kommer bort till gymmet vid 19-tiden så hon får lite tutte och närhet av mig. Vid sånnahär pass hade det verkligen underlättat om hon kunde ta flaskan, men hon vägrar. Vi får öva och öva med henne tills det funkar. Jag vill ju inte sluta amma ännu, men det hade ju varit skönt om hon kunde ta flaskan när det krisar.
Andra goda nyheter är att jag fått tillbaka min plånbok. Häromdagen ramla det ner ett brev i brevlådan från polisen, dom hade fått in min plånbok. Det var någon som hade hittat den vid lillebygrillens busshållplats (måste tappat den när jag gick av bussen). Pengar, kort och legitimation låg kvar i plånboken, tänk att det finns så fina människor, som faktiskt gör sådana goda gärningar! Stort tack till dig.
Nej, nu ska jag ta mig i kragen och göra mig iordning. Måste hålla huvudet högt och fortsätta kämpa när det är jobbiga tider. Snart vänder det igen och allt kommer bli bra, måste bara vara stark och ha tålamod!
ha en fin dag mina trogna läsare!
energi'knyte'?
Spinningen var verkligen underbart bra idag, fy fan jag kände mig som ett stort energiknyte. Haha, eller något? Efter passet stängde jag tillsammans med Jessica, det kändes bra och jag tror inte att det kommer vara några problem för mig att stänga själv nästa söndag. När jag kom hem natta jag Molly och sen åt vi tacos. Nu har jag precis dukat bort och städat undan allting. Finns det något som är så skönt som när man vaknar på morgonen och hela lägenheten bara skiner, inte ens kuddarna i soffan ligger skevt, för mig är det minst sagt högprioriterat.
Snart ska jag packa väskan inför passet imorgon som börjar 10.15. Lördagspasset är verkligen grymt roligt. Eller ifs så är alla pass under hela veckans gång otroligt roliga på sitt eget lilla vis.
Imorgon efter träning och lite jobb ska vi hem till Andreas mamma+pappa och bada lite i poolen. Antagligen ska även Anna, Jacob & Lilly dit (andreas faster, hennes sambo och deras dotter) också dit, så det blir nog en trevlig dag.
Under dom senaste veckorna har jag varit så otroligt sugen på att gå ut. Bara vara med lite vänner och dricka & äta gott. Det är något som jag ser fram emot längre fram. Jag vet inte om det är vädret (när solen skiner), eller om det är sommarlåtarna som spelas, eller om det bara är en liten längtan som jag känner. Jag vill gå ut och dansa, det hade varit så kul. Men än så länge lämnar jag inte min lilla prinsessa för kvällen/natten. Nej, längre än till gymmet och ica åker jag inte utan henne. Jag skulle inte kunna slappna av en sekund och dessutom så är alkohol och bröstmjölk inge vidare bra kombination. Nej, jag har ingen panik, jag kommer hinna med utelivet någongång ibland framöver.
Nu ska jag krypa ner brevid Andreas i soffan. Ska väl gå och lägga mig om en liten stund, imorgon är det en lång dag och det gäller att vara utvilad :)
God natt allesammans.
Snart ska jag packa väskan inför passet imorgon som börjar 10.15. Lördagspasset är verkligen grymt roligt. Eller ifs så är alla pass under hela veckans gång otroligt roliga på sitt eget lilla vis.
Imorgon efter träning och lite jobb ska vi hem till Andreas mamma+pappa och bada lite i poolen. Antagligen ska även Anna, Jacob & Lilly dit (andreas faster, hennes sambo och deras dotter) också dit, så det blir nog en trevlig dag.
Under dom senaste veckorna har jag varit så otroligt sugen på att gå ut. Bara vara med lite vänner och dricka & äta gott. Det är något som jag ser fram emot längre fram. Jag vet inte om det är vädret (när solen skiner), eller om det är sommarlåtarna som spelas, eller om det bara är en liten längtan som jag känner. Jag vill gå ut och dansa, det hade varit så kul. Men än så länge lämnar jag inte min lilla prinsessa för kvällen/natten. Nej, längre än till gymmet och ica åker jag inte utan henne. Jag skulle inte kunna slappna av en sekund och dessutom så är alkohol och bröstmjölk inge vidare bra kombination. Nej, jag har ingen panik, jag kommer hinna med utelivet någongång ibland framöver.
Nu ska jag krypa ner brevid Andreas i soffan. Ska väl gå och lägga mig om en liten stund, imorgon är det en lång dag och det gäller att vara utvilad :)
God natt allesammans.
tom kyl
Första 'dagen' på jobbet igår var verkligen bra. Det kändes som att jag fick ett litet grepp om hur datan funkar, även om det är mycket kvar att traggla. Jag är så glad för denna chansen, och jag är 100% säker på att jag kommer stortrivas. Känns fanatstiskt bra att äntligen ha fått en (2) chef som jag slipper vara halvrädd för. Så goa och glada människor att jobba med!
Nu sitter jag och väntar på att jag ska gå till bussen. Kylskåpet är nästan tomt och det är dags för lite storhandling. Får dock hålla hårt i plånboken denna gången eftersom det inte finns sjöar att ösa ur längre. Men det behövs blöjor, tvättmedel, sköljmedel, kött, potatis, pasta, fisk, grönsaker och frukt. Ja, det är i stort sett tomt i både kyl och frys. Sen när kylskåpet är fullt så räcker det att jag öppnar det när jag är hungrig, så känns nästan magen mätt. Känner ni igen den känslan, eller är det bara jag som är lite knäpp? För några dagar sedan fick jag hem 3st libero checkar på 50 kr vardera. Skitsmart av mig att samla på alla tomma blöjpåsar, även om Andreas inte förstog varför. Nu tycker även han att det var ganska smart gjort. 150kr i 'presentkort' gör ju att jag kan göra 3 paket blöjor för 174kr istället för 324, smart va? :)
Nej, bussen går om några minuter så nu ska jag pussa mina älskade hejdå. Ikväll blir det spinning med pappa-conny och därefter ska jag va med och stänga gymmet för första gången :)
Ha en fin dag.
Nu sitter jag och väntar på att jag ska gå till bussen. Kylskåpet är nästan tomt och det är dags för lite storhandling. Får dock hålla hårt i plånboken denna gången eftersom det inte finns sjöar att ösa ur längre. Men det behövs blöjor, tvättmedel, sköljmedel, kött, potatis, pasta, fisk, grönsaker och frukt. Ja, det är i stort sett tomt i både kyl och frys. Sen när kylskåpet är fullt så räcker det att jag öppnar det när jag är hungrig, så känns nästan magen mätt. Känner ni igen den känslan, eller är det bara jag som är lite knäpp? För några dagar sedan fick jag hem 3st libero checkar på 50 kr vardera. Skitsmart av mig att samla på alla tomma blöjpåsar, även om Andreas inte förstog varför. Nu tycker även han att det var ganska smart gjort. 150kr i 'presentkort' gör ju att jag kan göra 3 paket blöjor för 174kr istället för 324, smart va? :)
Nej, bussen går om några minuter så nu ska jag pussa mina älskade hejdå. Ikväll blir det spinning med pappa-conny och därefter ska jag va med och stänga gymmet för första gången :)
Ha en fin dag.
mollykid
Jag tyckte om dom har två korten så mycket, så dom fick ett alldeles eget inlägg.
en helt underbar dag!
Jag tror inte ni förstår hur otroligt lycklig jag är. Morgonen började så himla bra. Molly vaknade lika glad som vanligt. Andreas klev upp och satte igång med den dagliga städningen, Jag damsög, satte på en tvätt och satte på Molly kläder. Mamma ringde och berättade att hon skulle komma förbi på kaffe efter att hon lämnat Ted på skolan.
När vi var klara med städningen satte vi oss till bords och åt frukost, Molly fick gröt med mangoprué och hon åt fantastiskt bra måste jag säga. När jag fick satt igång med min frukost stod mamma i dörren med en gekås påse, vilket inte kan göra en annat än glad! Vi fick lite skedar, tallrikar, snuttefilt, pyamas, tjocktröja till Molly, nagelsaker till mig, tvättrasor till golvmoppen. Ja det var en himla massa bragia saker!
När mamma fått sitt kaffe satt vi och disskuterade det ena och det andra, när min telefon ringde. Ett nummer som jag aldrig sett tidigare vilket gjorde mig lite nervös. Jag hatar att svara när jag inte vet vem det är som ringer. Till slut svarade jag och till min stora förvåning var det Malin på gymmet som ringde. Hon sa att hon hade tänkt på mig hela kvällen igår, efter att jag hade frågat om platsen som barnvakt fanns kvar, vilket den inte gjorde. Hon sa att både hon och Patrik (dom äger gymmet) tycker att jag en kanongo tjej, och dom ville erbjuda mig ett annat jobb, som receptionist på gymmet. Oh, jag blev så fantastikst glad och rörd eftersom hon gav mig så fina kommentarer! Det känns verkligen rätt att jobba där, go personal och härlig miljö, kan det bli bättre? Jag ska komma in redan ikväll och kolla lite på datan hur det funkar, och vilka priser som gäller. Imorgon ska jag stänga med Jessica och nästa söndag jobbar jag stägning ensam. Sen kommer jag jobba söndagar och extra när det behövs. Och som grädde på moset tränar jag fritt, alltså behöver jag inte betala för något träningskort.
Jag och Andreas behövde verkligen en vändning i detta arbetslöshetstrassel. Och det ser ut som att det håller på att vända. Jag har evenutellt fler goda nyheter att sprida om ett tag, det ser ljust ut det här. Har ni hållt tummarna för oss? :)
massa stora kramar!
Här kommer ett bildmaraton från dom senaste dagarna.
Kusinkärlek!
Upp med hakan.
Lika som bär.
'Hålla handen'
Bästisar
nyvaken prinsessa
Med 'tant'-Belinda. mina fina!
Vackrast på jorden.
Sitter alldeles själv. (Håller handen under filten bakom ryggen ifall hon skulle ramla)
Ja det blev en hel del bilder. Men jag tror att ni tycker om när jag visar lite kort, hoppas det iallafall!
älskling
MITT UNDERBARA SOLSKEN.
jävla lycktor!
Jag blir helt galet förbannad. Igår när vi satt i vardagsrummet och åt frukost (mot mig vilja, jag tycker inte att man äter i soffan), så hade Andreas ställt min älskade Sia ljuslyckta/slinga på divanen. När jag skulle hämta Mollys kudde välte jag ner lycktan i golvet, och den gick - precis som alla andra prydnadssaker jag äger - i tusen bitar, och nu finns den inte mer. Jag blev så hysterisk jävla arg. Jag gick loss som en galning och skrek, halvgrät och smällde i städskåpsdörrar. Nu är det tredje prydnassaker som gått sönder för mig i denna förbaskade lägenheten. Det är nog inte meningen att jag ska få ha fina saker.
Något bra som har hänt är däremot att Andreas hittat sin förlovningsring som har varit på vift i ca 1 veckas tid. När han skulle öpnna dvd fodralet ramlade ringen ut. Och hans som tyckt att det varit mitt fel att den har varit borta. Han trodde självklart att jag hade städat bort den. Jag blir nämnligen alltid så trött på att han kommer hem och lägger sina saker ÖVERALLT. Snus, ring & halsband, läppsyl, innalator "andningsgrej" som han kallar det. Ja, ni förstår ju. Städningsfreak som jag är, springer runt och plockar leksaker, smutsiga bodysar, tallrikar, kläder, och andra prylar hela dagarna, och så kommer han hem och tömmer fickorna på skit.
Hur som helst, nu har han iaf hittat sin ring, vi är på något sätt återförenade igen och jag känner mig fullbordad.
Andra roliga saker som har hänt är tex. att mamma ringde imorse, och berättade att dom fått 5an i amhult. DOM HAR SÅN TUR! Trean dom bor i nu är ju bara ett andrahandskontrakt som gäller i ett år, så dom har desperat sökt något annat i amhult. Idag var dom på visning i en 5a tvärs över gatan och fick direkt besked att dom fick den, med inflyttning 1november. Jag blir så glad för deras skull, men samtidigt lite avensjuk. Får man bli det? Jag vill ju också, jag vill jag vill. Grattis till mamma & conny iaf :)
Igår var jag inne på arbetsförmedlingen.se och skulle kolla om det fanns några jobb till Andreas. Han hade ju oturen att bli varslad ca 4 månader innan hans lärlingstid gått ut, så han har ju inget certifikat ännu. Vilket gör det ännu svårare att få ett jobb i dessa dagar. Att han inte har körkort ännu försvårar ju även detta ännu mer. Men nu skulle tydligen hans pappa (som även han är rörläggare) kunna fixa något till honom inom service branshen, Andreas jobbade i byggbranshen och man tjänar tydligen lite bättre då, iaf som lärling. Hur som helst, så måste han ha körkort om han ska få ett jobb inom service. Det kom ju lagom lägligt nu när vi är utan lön för första månaden någonsin. Föräldrarpenningen är ju alltid garanterad, men kärringarna på A-kassan är ju så fruktansvärt långsamma.
Vi väntar fortfarande på besked om vad vi får för ersättning där ifrån, men när jag läser på familjeliv.se så är det många som har väntat i 18veckor och fortfarande inte fått sina pengar från a-kassan. Det är helt sjukt.
Det viktigaste är just nu att Andreas får sitt körkort. Vi får hålla tummarna, allihopa.
Något bra som har hänt är däremot att Andreas hittat sin förlovningsring som har varit på vift i ca 1 veckas tid. När han skulle öpnna dvd fodralet ramlade ringen ut. Och hans som tyckt att det varit mitt fel att den har varit borta. Han trodde självklart att jag hade städat bort den. Jag blir nämnligen alltid så trött på att han kommer hem och lägger sina saker ÖVERALLT. Snus, ring & halsband, läppsyl, innalator "andningsgrej" som han kallar det. Ja, ni förstår ju. Städningsfreak som jag är, springer runt och plockar leksaker, smutsiga bodysar, tallrikar, kläder, och andra prylar hela dagarna, och så kommer han hem och tömmer fickorna på skit.
Hur som helst, nu har han iaf hittat sin ring, vi är på något sätt återförenade igen och jag känner mig fullbordad.
Andra roliga saker som har hänt är tex. att mamma ringde imorse, och berättade att dom fått 5an i amhult. DOM HAR SÅN TUR! Trean dom bor i nu är ju bara ett andrahandskontrakt som gäller i ett år, så dom har desperat sökt något annat i amhult. Idag var dom på visning i en 5a tvärs över gatan och fick direkt besked att dom fick den, med inflyttning 1november. Jag blir så glad för deras skull, men samtidigt lite avensjuk. Får man bli det? Jag vill ju också, jag vill jag vill. Grattis till mamma & conny iaf :)
Igår var jag inne på arbetsförmedlingen.se och skulle kolla om det fanns några jobb till Andreas. Han hade ju oturen att bli varslad ca 4 månader innan hans lärlingstid gått ut, så han har ju inget certifikat ännu. Vilket gör det ännu svårare att få ett jobb i dessa dagar. Att han inte har körkort ännu försvårar ju även detta ännu mer. Men nu skulle tydligen hans pappa (som även han är rörläggare) kunna fixa något till honom inom service branshen, Andreas jobbade i byggbranshen och man tjänar tydligen lite bättre då, iaf som lärling. Hur som helst, så måste han ha körkort om han ska få ett jobb inom service. Det kom ju lagom lägligt nu när vi är utan lön för första månaden någonsin. Föräldrarpenningen är ju alltid garanterad, men kärringarna på A-kassan är ju så fruktansvärt långsamma.
Vi väntar fortfarande på besked om vad vi får för ersättning där ifrån, men när jag läser på familjeliv.se så är det många som har väntat i 18veckor och fortfarande inte fått sina pengar från a-kassan. Det är helt sjukt.
Det viktigaste är just nu att Andreas får sitt körkort. Vi får hålla tummarna, allihopa.
poolparty
Igår åkte jag och Molly till moster My & kusin Max. Vi gick in på ica och handlade massa goda saker. Pastrami, brieost, vitlökskex, svart xxl oliver, guacamole, baguetter, ost, ölkorv (rackabajsare. Korven finns att köpa i Ica's chark, och den är skitgod!). Ja sen var det massa annat plock. Till efterrätt åt vi chokladfoundy(+) med jordgubbar, annanas och apelsin. Oh, det var så gott! Riktig lyx kväll med syster, Max oxh Mollypolly. Vi stannade över natten, och imorse kom mamma, Conny & Teddan på frukost. Färska frallor och massa gott. När klockan var 10 bestämde jag mig för att följa med mamma till gymmet och köra Jessicas pass som började 10.15. Conny & My fick vara barnvakter, härligt!
Det var så himla många på passet idag och eftersom vi var lite sena så hanmade vi långt bak. Jag avskyr att inte stå längst fram. Man vill ju ha bra med yta så man kan ta ut rörelserna :)
Nu är vi hemma, och jag har precis duschat och ätit lite mat. Om en liten stund kommer mamma och Mysan hit och hämtar upp oss. Vi ska iväg och köpa pressent till Andreas föräldrar. Ikväll är hela familjen Davidsson bjuda till Familjen Sjöstrand på poolparty. Det ser vi alla fram emot. Tråkigt att vi inte kunde få lite finare väder? Får se om jag törs hoppa ner i plurret, om inte så är det säkert någon som knuffar i mig.
Nej, Molly är hungrig och så det är dags att mätta hennes mage. Hon går runt i sin gåstol och säger något som liknar "Dadada", haha. Sötaste!
Hoppas ni får en fin kväll allihopa. Imorgon blir det bildmaraton från veckan som gått.
Det var så himla många på passet idag och eftersom vi var lite sena så hanmade vi långt bak. Jag avskyr att inte stå längst fram. Man vill ju ha bra med yta så man kan ta ut rörelserna :)
Nu är vi hemma, och jag har precis duschat och ätit lite mat. Om en liten stund kommer mamma och Mysan hit och hämtar upp oss. Vi ska iväg och köpa pressent till Andreas föräldrar. Ikväll är hela familjen Davidsson bjuda till Familjen Sjöstrand på poolparty. Det ser vi alla fram emot. Tråkigt att vi inte kunde få lite finare väder? Får se om jag törs hoppa ner i plurret, om inte så är det säkert någon som knuffar i mig.
Nej, Molly är hungrig och så det är dags att mätta hennes mage. Hon går runt i sin gåstol och säger något som liknar "Dadada", haha. Sötaste!
Hoppas ni får en fin kväll allihopa. Imorgon blir det bildmaraton från veckan som gått.
svar om 'unga mödrar'
phoo om Unga mödrar.:
Helt seriöst, du skriver att du inte tror att människor i 15-17 år åldern är mogna nog att ta hand om ett barn? Vad är skillnaden på 17, 18, 19...Du va hur gammal?
Tycker också du säger emot dig själv något enormt. Att pengar är viktigt och att man verkligen ska tänka i geonom det noga, och vara mogen nog, osv, Vad har inte en 16-17åring som du har kan jag inte låta bli att fråga mig själv, och nu även dig?
Det finns säkert tjejer i 15-17 års åldern som klarar mammarollen väldigt bra, under rätt förutsättningar. Jag & Andreas har haft en väldans tur i vårt beslut,. Men alla som bestämmer sig för att skaffa barn kanske inte har lägenhet, jobb och 'det som krävs' för att skaffa barn. Jag tycker tex. inte att man skaffa barn om man inte har ordning på sitt liv. Dvs. att man tex har någon stans att bo, eller att ingen av föräldrarna har jobb eller inkomst. Det låter väl rätt orimligt eller hur?
Sen så kan jag ju tillägga att det är en betydligt större skillnad på att få barn när man är (som jag var) 20 dagar ifrån att fylla 19, än att vara 15 år och fortfarande hänga på torget och köra moppe.
Jag tycker att jag var mogen att skaffa barn, och jag klarar av det galant. Men jag hade aldrig satt ett barn till världen om jag inte visste att jag inte skulle dela det med en partner.
Jag kan förstå att inlägget kan uppfattas som dubbelmoral. Jag tycker inte att det är fel att vara ung förälder om man har förutsättningarna att klara av det. Om du "phoo" skulle läsa det bloggar som jag gör, eller höra det jag hör från bekanta, så kanske du hade tänkt på samma sätt som jag. Jag känner till ett och annat hopplöst fall, och jag vet att detta inte bara drabbar den gravida tjejen utan även hennes föräldrar och omgivning.
Jag drar inte alla unga mammor över en kant, och jag vill inte dömma någon på förhand. Om jag hade gjorde det så hade jag antagligen ångrat mitt beslut om att bli mamma, vilket jag över huvudtaget inte gör. Jag läser många bloggar om unga mammor som det går jättebra för, och det är så kul att läsa.
Jag älskar varje stund av mammarollen och jag önskar alla gravida en lycklig framtid. Hoppas att ingen mer misstolkar inlägget.
pojke eller flicka.
Min syster är ju gravid med sitt andra barn, som är beräknad till den 14 oktober. Jag tycker att det är så himla roligt. Vi har länge sagt att vi ska försöka få barn under samma år, och se va bra vi lyckades.
Jag funderar mycket omkring vad det är i magen. Nästan mer än vad jag gjorde när Molly låg i min mage, för jag var ju så säker på att det var en pojk, Rocky. Men vad som befinner sig i mysans mage kan jag inte sätta fingret på. Jag tror ju nu självklart att det är en tös, men det kan ju kanske bero på att jag själv fick mig en. Det är dessutom många andra som fått flickor den senaste tiden. Det började med Anna, Andreas faster, som fick lilla Lilly i januari, sen kom molly, och så Therese med lilla Matilda. Ja sen är det ju många fler också.
Men det kanske är en liten pojk? En liten max2? Som ett litet yrväder som är överallt hela tiden? En Stella eller Dante? Ja, det återstår att se. Om 8 veckor ska den lill* vara ute, och jag blir moster en gång till!
Nästa gång är det väl min tur igen, tror jag. Hoppas det. Jag vill ju ha en liten till, och Molly ska helst inte vara över tre år. Och jag ska absolut inte ha några mer barn efter 25. Nej, inga sladdisar här inte ;)
Jag funderar mycket omkring vad det är i magen. Nästan mer än vad jag gjorde när Molly låg i min mage, för jag var ju så säker på att det var en pojk, Rocky. Men vad som befinner sig i mysans mage kan jag inte sätta fingret på. Jag tror ju nu självklart att det är en tös, men det kan ju kanske bero på att jag själv fick mig en. Det är dessutom många andra som fått flickor den senaste tiden. Det började med Anna, Andreas faster, som fick lilla Lilly i januari, sen kom molly, och så Therese med lilla Matilda. Ja sen är det ju många fler också.
Men det kanske är en liten pojk? En liten max2? Som ett litet yrväder som är överallt hela tiden? En Stella eller Dante? Ja, det återstår att se. Om 8 veckor ska den lill* vara ute, och jag blir moster en gång till!
Nästa gång är det väl min tur igen, tror jag. Hoppas det. Jag vill ju ha en liten till, och Molly ska helst inte vara över tre år. Och jag ska absolut inte ha några mer barn efter 25. Nej, inga sladdisar här inte ;)
Unga mödrar.
(observera att inlägget skrevs igår men hamnade av någon anledning i utkorgen)
Hej allihopa!
Idag har Belinda varit här. Min älskade älskade vän. Oh, hon har verkligen allt! Min bästis. Nu när man har barn, sambo och eget så hinner man inte med 'det vanliga' så mycket. Det var något jag var inställd på redan när vi bestämde oss för att 'behålla molly i magen'. Nu när man väl träffas så uppskattar man verkligen varandras sällskap. Vi kan prata om precs allting, och det känns så skönt. För även om jag och Andreas är väldigt öppna mot varandra, så finns det ju saker som man hellre pratar med bästisen om.
Nu sitter vi här i soffan. Molly sover i Sin säng i sovrummet. Helt otroligt, tycker jag iaf. Hon har ju hittills legat i soffan uppbullad med kuddar, men eftersom hon har lärt sig att rulla runt så sover hon numera i sin säng i ett annat rum. Inatt sov jag och Andreas dessutom själva i sängen hela natten. Molly vaknade klockan 7, och då hade hon sovit i sin säng hela kvällen och natten!
Nu till det jag egentligen skulle skriva om idag, nämligen unga mödrar.
Om en halvtimme börjar Unga mödrar. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det programet. Det är delade känslor. Ibland blir jag skitarg när jag ser och hör hur mammorna beter sig och vad som säger. Hur kan man säga saker som "shit happens" (när man plussat)? Det låter fruktansvärt. Så som några av tjejerna i programet beter sig ger verkligen alla en dålig bild av oss "unga mammor". Alla som är under 20 år och blir föräldrar lever inte på socialbidrag och mer eller mindre ångrar sitt beslut om att behålla barnet. Hur kan man sitta i tv och säga "jag skulle avråda att bli mamma i ung ålder". Hur låter det? Jag vet som sagt inte vad jag tycker om programet, men av någon anledning tycker jag ändå om att titta på det. Vill tillägga att det finns några mammor i programet som verkar ta sin mammaroll på allvar och tar sitt ansvar.
När man läser runt på internet, typ bloggar och familjeliv.se så känns det som att det är många unga tjejer som är gravida just nu. Jag tycker det är jätteroligt, men någonstans känns det som att många av tjejerna inte tänkt till två gånger i detta livslånga beslut. Man måste tänka på vilket sitvation man är i. Har man det som krävs för att ta hand om barnet på bästa sätt. Visst kärlek är en stor del av föräldrarskap, men det krävs så mycket mer än det. Pengar är en otroligt viktig när man sätter ett litet barn till världen. Visst man kan alltid köpa begagnat, men vill man verkligen det när man skaffar barn? Jag menar inte att det är fel med begagnat, men jag vet hur jag själv är. Jag vill ge Molly det finaste och bästa hela tiden, och det är inte gratis. Barnvagn, skötbord, blöjor, kläder, mediciner, salvor, bilbarnstolar, leksaker, gåstolar, våtservetter, mat, aktiviteter. Lisan är lång och den tar inte slut förän barnen är vuxna nog att ta hand om sig själva.
Mognad är också en viktig del. Jag tycker tex inte att man är tillräkligt mogen att gå igenom en graviditet, förlossning och föräldrarliv när man är 15år gammal. Varken kroppen eller hjärnan är utvecklad för att hand om graviditet & bebis när man är i den åldern., Man är ju för guds skull själv ett barn! När man är 15 år har man fullt upp med sig själv, och man börjar sakta sin väg mot vuxenlivet. Visst, man mognar otroligt mycket under graviditeten. Jag förändrades mycket under bara några veckor, och man tänker (förhoppningsvis) på ett helt annat sätt, men det är många bitar som ska till för att det ska fungera.
Dessutom är det så att man är inte myndig förän man är 18 år. Alltså har föräldrarna till den gravida flickan fortfaranade ansvar för att deras barn har tak över huvudet, mat i magen och kläder på kroppen. Dom har inget ansvar för att barnbarnet ska ha torr blöja och mat, men i slutändan är det säkert många morföräldrar som får bita i det sura äpplet och ta hand om bebisen.
Faderskap är också något som jag tycker är otroligt viktigt. Jag skulle tex. aldrig gått igenom graviditeten om inte Andreas hade varit säker på sitt beslut. Hans engagemang hade en enorm verkan på vad vi till slut bestämmde oss för. Jag var rädd att jag skulle stå där själv i 8onde månaden utan varken jobb eller utbildning. Det hade varit en marddröm. Barnet skall, enligt mig, på ett eller annat sätt växa upp tillsammans med både sin mamma & pappa.
Efter 9 (10) månader av en känslomässig bergochdalbana kommer det lilla knytet ut. Alla förväntningar och förhoppningar möter sanningens stund. Man ska mysa, gosa och lära känna sitt barn. Älska, vagga & vyssa. Men tänk om bebisen som föds men Down syndrom, eller någon annan sjukdom som gör att alla förhoppningar krossas. Jag tror inte att man är tillräckligt utvecklad att klara av ett sådant besked när man är 15-17 år. Jag menar inte att man älskar ett barn med DS mindre än ett friskt barn, men jag tror absolut att ett sådant besked ger konsikvencer som man inte är redo för i så ung ålder.
Bebisar skriker. Efter en förlossning stormar ofta hormonerna runt i kroppen mer än någonsin. Jag vet själv hur förtvivlad jag blev de få gånger Molly grät under de första veckorna. Andreas var en klippa, och utan honom hade det verkligen varit mer är bara jobbigt.
Jag kunde gråta i timmar och undrade vad det var för fel på mig, jag skulle ju vara glad? Jag var ju självklart fantastiskt lycklig, men jag kände mig så ensam. Efter två-tre veckor hade detta gått över. På bvc kallar dom det att man får en Baby Blues. Om detta går långt kan det utvecklas till deprission. Det finns självklart hjälp att få, men det kan kännas känsligt att prata om det när man väl 'är där'.
Amning är en annan sak som kan vara väldigt påfrestande för många. Det kanske inte finns tillräckligt med mat, bebisen kanske inte tar bröstet, man får sår och blåsor på bröstvårtorna, det gör ont, är ömt och spänner.
Underlivet kan spricka både framtill & baktill och simpla saker som toalettbesök, resa sig från soffan, sitta, ligga och gå kan kännas som ren tortyr. Man kan få hemorojder, sår & blödningar.
En annan sak som man måste förstå när man tar beslutet om att skaffa barn ung, är att man inte längre kan prioritera sig själv i första hand. Det alltid barnet som går i första hand. Man kan inte längre unna sig saker som man annars skulle ta förgivet. Kläder, biobesök, uteliv och barhäng ligger längst ner på listan, vilket jag inte tror att alla förstår. Att gå ut på krogen när bebisen är 1månad är inget annat än oansvarsfullt.
Många saker är lätta att säga att man väljer bort när man blir gravid, men i slutändan står majoritenen av de unga mödrarna där och gör precis tvärtemot det som jag tycker att det innebär att bli & vara en bra förälder.
Frågan jag ställer mig är om man är redo att gå igenom detta när man är såpass ung? Vad tycker ni läsare?
Drömmen om ett litet barn är fantastisk. Känslan av att vara mamma går inte att mätas med något annat denna värld har att erbjuda. Kärleken till sitt barn är obeskrivlig. Men är verkligen alla menade att bli föräldrar i ung ålder?
Hur som helst. Jag vill gratulera alla gravida och önska er och bebisarna en fin framtid tillsammans.
Hej allihopa!
Idag har Belinda varit här. Min älskade älskade vän. Oh, hon har verkligen allt! Min bästis. Nu när man har barn, sambo och eget så hinner man inte med 'det vanliga' så mycket. Det var något jag var inställd på redan när vi bestämde oss för att 'behålla molly i magen'. Nu när man väl träffas så uppskattar man verkligen varandras sällskap. Vi kan prata om precs allting, och det känns så skönt. För även om jag och Andreas är väldigt öppna mot varandra, så finns det ju saker som man hellre pratar med bästisen om.
Nu sitter vi här i soffan. Molly sover i Sin säng i sovrummet. Helt otroligt, tycker jag iaf. Hon har ju hittills legat i soffan uppbullad med kuddar, men eftersom hon har lärt sig att rulla runt så sover hon numera i sin säng i ett annat rum. Inatt sov jag och Andreas dessutom själva i sängen hela natten. Molly vaknade klockan 7, och då hade hon sovit i sin säng hela kvällen och natten!
Nu till det jag egentligen skulle skriva om idag, nämligen unga mödrar.
Om en halvtimme börjar Unga mödrar. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det programet. Det är delade känslor. Ibland blir jag skitarg när jag ser och hör hur mammorna beter sig och vad som säger. Hur kan man säga saker som "shit happens" (när man plussat)? Det låter fruktansvärt. Så som några av tjejerna i programet beter sig ger verkligen alla en dålig bild av oss "unga mammor". Alla som är under 20 år och blir föräldrar lever inte på socialbidrag och mer eller mindre ångrar sitt beslut om att behålla barnet. Hur kan man sitta i tv och säga "jag skulle avråda att bli mamma i ung ålder". Hur låter det? Jag vet som sagt inte vad jag tycker om programet, men av någon anledning tycker jag ändå om att titta på det. Vill tillägga att det finns några mammor i programet som verkar ta sin mammaroll på allvar och tar sitt ansvar.
När man läser runt på internet, typ bloggar och familjeliv.se så känns det som att det är många unga tjejer som är gravida just nu. Jag tycker det är jätteroligt, men någonstans känns det som att många av tjejerna inte tänkt till två gånger i detta livslånga beslut. Man måste tänka på vilket sitvation man är i. Har man det som krävs för att ta hand om barnet på bästa sätt. Visst kärlek är en stor del av föräldrarskap, men det krävs så mycket mer än det. Pengar är en otroligt viktig när man sätter ett litet barn till världen. Visst man kan alltid köpa begagnat, men vill man verkligen det när man skaffar barn? Jag menar inte att det är fel med begagnat, men jag vet hur jag själv är. Jag vill ge Molly det finaste och bästa hela tiden, och det är inte gratis. Barnvagn, skötbord, blöjor, kläder, mediciner, salvor, bilbarnstolar, leksaker, gåstolar, våtservetter, mat, aktiviteter. Lisan är lång och den tar inte slut förän barnen är vuxna nog att ta hand om sig själva.
Mognad är också en viktig del. Jag tycker tex inte att man är tillräkligt mogen att gå igenom en graviditet, förlossning och föräldrarliv när man är 15år gammal. Varken kroppen eller hjärnan är utvecklad för att hand om graviditet & bebis när man är i den åldern., Man är ju för guds skull själv ett barn! När man är 15 år har man fullt upp med sig själv, och man börjar sakta sin väg mot vuxenlivet. Visst, man mognar otroligt mycket under graviditeten. Jag förändrades mycket under bara några veckor, och man tänker (förhoppningsvis) på ett helt annat sätt, men det är många bitar som ska till för att det ska fungera.
Dessutom är det så att man är inte myndig förän man är 18 år. Alltså har föräldrarna till den gravida flickan fortfaranade ansvar för att deras barn har tak över huvudet, mat i magen och kläder på kroppen. Dom har inget ansvar för att barnbarnet ska ha torr blöja och mat, men i slutändan är det säkert många morföräldrar som får bita i det sura äpplet och ta hand om bebisen.
Faderskap är också något som jag tycker är otroligt viktigt. Jag skulle tex. aldrig gått igenom graviditeten om inte Andreas hade varit säker på sitt beslut. Hans engagemang hade en enorm verkan på vad vi till slut bestämmde oss för. Jag var rädd att jag skulle stå där själv i 8onde månaden utan varken jobb eller utbildning. Det hade varit en marddröm. Barnet skall, enligt mig, på ett eller annat sätt växa upp tillsammans med både sin mamma & pappa.
Efter 9 (10) månader av en känslomässig bergochdalbana kommer det lilla knytet ut. Alla förväntningar och förhoppningar möter sanningens stund. Man ska mysa, gosa och lära känna sitt barn. Älska, vagga & vyssa. Men tänk om bebisen som föds men Down syndrom, eller någon annan sjukdom som gör att alla förhoppningar krossas. Jag tror inte att man är tillräckligt utvecklad att klara av ett sådant besked när man är 15-17 år. Jag menar inte att man älskar ett barn med DS mindre än ett friskt barn, men jag tror absolut att ett sådant besked ger konsikvencer som man inte är redo för i så ung ålder.
Bebisar skriker. Efter en förlossning stormar ofta hormonerna runt i kroppen mer än någonsin. Jag vet själv hur förtvivlad jag blev de få gånger Molly grät under de första veckorna. Andreas var en klippa, och utan honom hade det verkligen varit mer är bara jobbigt.
Jag kunde gråta i timmar och undrade vad det var för fel på mig, jag skulle ju vara glad? Jag var ju självklart fantastiskt lycklig, men jag kände mig så ensam. Efter två-tre veckor hade detta gått över. På bvc kallar dom det att man får en Baby Blues. Om detta går långt kan det utvecklas till deprission. Det finns självklart hjälp att få, men det kan kännas känsligt att prata om det när man väl 'är där'.
Amning är en annan sak som kan vara väldigt påfrestande för många. Det kanske inte finns tillräckligt med mat, bebisen kanske inte tar bröstet, man får sår och blåsor på bröstvårtorna, det gör ont, är ömt och spänner.
Underlivet kan spricka både framtill & baktill och simpla saker som toalettbesök, resa sig från soffan, sitta, ligga och gå kan kännas som ren tortyr. Man kan få hemorojder, sår & blödningar.
En annan sak som man måste förstå när man tar beslutet om att skaffa barn ung, är att man inte längre kan prioritera sig själv i första hand. Det alltid barnet som går i första hand. Man kan inte längre unna sig saker som man annars skulle ta förgivet. Kläder, biobesök, uteliv och barhäng ligger längst ner på listan, vilket jag inte tror att alla förstår. Att gå ut på krogen när bebisen är 1månad är inget annat än oansvarsfullt.
Många saker är lätta att säga att man väljer bort när man blir gravid, men i slutändan står majoritenen av de unga mödrarna där och gör precis tvärtemot det som jag tycker att det innebär att bli & vara en bra förälder.
Frågan jag ställer mig är om man är redo att gå igenom detta när man är såpass ung? Vad tycker ni läsare?
Drömmen om ett litet barn är fantastisk. Känslan av att vara mamma går inte att mätas med något annat denna värld har att erbjuda. Kärleken till sitt barn är obeskrivlig. Men är verkligen alla menade att bli föräldrar i ung ålder?
Hur som helst. Jag vill gratulera alla gravida och önska er och bebisarna en fin framtid tillsammans.
Helt dött
Åh. Det har inte hänt någonting på lägenhetsfronten. Sökte en tvåa i amhult häromdagen, men den fick vi som vanligt inget erbjudande på. Det är ju typ 350 pers som söker lägenheterna, så det känns ju rätt hopplöst. På lägenhetsbyte har vi inte heller fått upp några nya alternativ. Allting hade blivit så mycket enklare om man bodde där. Det låter ju säkert jätte löjligt med tanke på att det tar 10 minuter med buss dit, men eftersom vi inte kör bil så underlättar det mycket. Det blir närmre till gymmet, till ica, till syster & mor, massor av fina promenad vägar, bra bussförbindelser, och sist med inte inst så är det billigare! Även om vi flyttar till en trea så sparar vi ca 1500kr i månaden. Det är mycket pengar när man är tillfälligt arbetslös & föräldrarledig med lägsta ersättning. Just nu vill vi väl helst ha en tvåa. Då är bara hyran 3000 kr mindre varje månad. Då kan man unna sig massor av roliga saker istället.
Jag håller tummarna att vi får byta till oss en lägenhet. Jag hade blivit så fantastiskt glad!
Har en del roliga saker att berätta. Bla. att mamma ringde imorse och berättade att hon bokat en stuga i Idre Fjäll från den 20 februari - 27 Februari för hela familjen. Dvs. Barn, Svärsönder & barnbarn. Vi ska fira hennes 50 års dag, och jag vet redan vad jag vill köpa till henne. Det kommer bli så roligt att åka iväg hela familjen och bara ha det härligt i en hel vecka. Det var flera år sedan jag åkte skidor, och jag är lite orolig att mitt knä ska gå sönder igen. Men jag tränar ju ganska hårt nu, och läkaren ska ju att så länge jag har starka muskler runt knät så är det ingen fara Med varken korsband, ledband eller minisk. Jag ser verkligen fram emot denna veckan. Senast jag var i Idre Fjäll var fortfarande mamma och pappa gifta, så jag måste ju varit typ 5 år eller något?
Tänk att min lilla mamma ska fylla 50? Jag kan inte förstå det. I mina ögon så kommer hon alltid vara typ, 38. Min fina fina mamma!
Det har även hänt en del roliga saker med Molly på bara några dagar. I måndags när jag och Andreas vaknade låg hon på mage och skrattade. Hon hade då vänt sig om själv för första gången. Det gjorde hon även hemma hos moster-my senare på eftermiddagen. Jag har väntat på detta rätt länge, för hon har varit påväg över med halva kroppen, men hon har liksom inte skjutit ifrån riktigt. Nu förstår hon iaf precis hur hon ska göra, och det är så kul att se!
Det är inte bara vändningar som har skett, igår på bvc vägde hon närmare 9 kilo och har växt 3,5 cm på 1,5 månad. Helt otroligt. Igår fick hon 5månaders spruta och det gjorde så ont i mitt hjärta när hon blev ledsen. När Molly gråter så skär det i min kropp. Fast hon är aldrig otröstbar i min famn, antingen är det tutte eller så är hon trött. Men när hon gråter för att hon får ont, så finns det inte så mycket man kan göra. Vyssa, vagga och pussa till det onda har gått bort.
Efter bvc besöket åkte vi hem till mormor. Molly fick gröt, denna gången med lite äpple/banan pure för första gången. Sen låg hon på golvet och grejade en stund. Jag satt brevid henne och satte henne i min famn på golvet, när jag släppte taget om henne så satt hon själv. Jag blev så chockad. Hon hade sån balans och satt rakt och fint med ryggen länge utan hjälp. Tänk att hon har blivit så stor och duktig? Oh jag blir så stolt.
Nej. Klockan är snart 14.00 och jag måste åter igen ta tag i eveighetsarbetet här hemma. Andreas jobbar extra även denna veckan, och Molly ligger och sover i sin säng (duktig tjej som sover i sovrummet).
Tvätta, vika, plocka, bädda, torka & damma- det tar aldrig slut. Jag har nog blivit lite beroende. Jag kan inte ha det stökigt hemma. Det äckligaste jag vet är när jag kommer hem till folk som har det sketet hemma. När det ser ut som att de inte städat toaletten på flera veckor, när handfatet är fullt av hårstrån, tandkrämsrester, smink och damm eller när det ser ut som att badkaret inte städats på år och dar? Eller när man öppnar kylskåpet och hyllorna är fulla av gamla matrester och spill, och livsmedlet står huller om buller helt oorganiserat? Finns det något vidrigare än smutsiga kök och toaletter? Usch jag kräks! Måste städa städa stäääääda!
Efter ett hysteriskt jobbigt men härligt bodytoning pass igår kväll känner jag mig mer eller mindre mörbultad i hela kroppen. Ikväll blir det pass med Jessica, det kommer bli roligt! Ska även se till att min käraste kommer iväg till gymmet ikväll, han behöver röra på sig.
Nej som sagt, tvätten kallar, så ha en fin dag så kanske jag uppdaterar igen lite senare!
Mamma älskar dig!
Jag håller tummarna att vi får byta till oss en lägenhet. Jag hade blivit så fantastiskt glad!
Har en del roliga saker att berätta. Bla. att mamma ringde imorse och berättade att hon bokat en stuga i Idre Fjäll från den 20 februari - 27 Februari för hela familjen. Dvs. Barn, Svärsönder & barnbarn. Vi ska fira hennes 50 års dag, och jag vet redan vad jag vill köpa till henne. Det kommer bli så roligt att åka iväg hela familjen och bara ha det härligt i en hel vecka. Det var flera år sedan jag åkte skidor, och jag är lite orolig att mitt knä ska gå sönder igen. Men jag tränar ju ganska hårt nu, och läkaren ska ju att så länge jag har starka muskler runt knät så är det ingen fara Med varken korsband, ledband eller minisk. Jag ser verkligen fram emot denna veckan. Senast jag var i Idre Fjäll var fortfarande mamma och pappa gifta, så jag måste ju varit typ 5 år eller något?
Tänk att min lilla mamma ska fylla 50? Jag kan inte förstå det. I mina ögon så kommer hon alltid vara typ, 38. Min fina fina mamma!
Det har även hänt en del roliga saker med Molly på bara några dagar. I måndags när jag och Andreas vaknade låg hon på mage och skrattade. Hon hade då vänt sig om själv för första gången. Det gjorde hon även hemma hos moster-my senare på eftermiddagen. Jag har väntat på detta rätt länge, för hon har varit påväg över med halva kroppen, men hon har liksom inte skjutit ifrån riktigt. Nu förstår hon iaf precis hur hon ska göra, och det är så kul att se!
Det är inte bara vändningar som har skett, igår på bvc vägde hon närmare 9 kilo och har växt 3,5 cm på 1,5 månad. Helt otroligt. Igår fick hon 5månaders spruta och det gjorde så ont i mitt hjärta när hon blev ledsen. När Molly gråter så skär det i min kropp. Fast hon är aldrig otröstbar i min famn, antingen är det tutte eller så är hon trött. Men när hon gråter för att hon får ont, så finns det inte så mycket man kan göra. Vyssa, vagga och pussa till det onda har gått bort.
Efter bvc besöket åkte vi hem till mormor. Molly fick gröt, denna gången med lite äpple/banan pure för första gången. Sen låg hon på golvet och grejade en stund. Jag satt brevid henne och satte henne i min famn på golvet, när jag släppte taget om henne så satt hon själv. Jag blev så chockad. Hon hade sån balans och satt rakt och fint med ryggen länge utan hjälp. Tänk att hon har blivit så stor och duktig? Oh jag blir så stolt.
Nej. Klockan är snart 14.00 och jag måste åter igen ta tag i eveighetsarbetet här hemma. Andreas jobbar extra även denna veckan, och Molly ligger och sover i sin säng (duktig tjej som sover i sovrummet).
Tvätta, vika, plocka, bädda, torka & damma- det tar aldrig slut. Jag har nog blivit lite beroende. Jag kan inte ha det stökigt hemma. Det äckligaste jag vet är när jag kommer hem till folk som har det sketet hemma. När det ser ut som att de inte städat toaletten på flera veckor, när handfatet är fullt av hårstrån, tandkrämsrester, smink och damm eller när det ser ut som att badkaret inte städats på år och dar? Eller när man öppnar kylskåpet och hyllorna är fulla av gamla matrester och spill, och livsmedlet står huller om buller helt oorganiserat? Finns det något vidrigare än smutsiga kök och toaletter? Usch jag kräks! Måste städa städa stäääääda!
Efter ett hysteriskt jobbigt men härligt bodytoning pass igår kväll känner jag mig mer eller mindre mörbultad i hela kroppen. Ikväll blir det pass med Jessica, det kommer bli roligt! Ska även se till att min käraste kommer iväg till gymmet ikväll, han behöver röra på sig.
Nej som sagt, tvätten kallar, så ha en fin dag så kanske jag uppdaterar igen lite senare!
Mamma älskar dig!
Män och matlagning?
Igår efter träning och kvällsstäd, nattning av barn och dusch blev jag så hungrig. Andreas var så snäll och ställde sig och stekte hamburgare till oss. Samtidigt stog jag och tog hand om disken och fyllde maskinen. Jag tyckte att det såg ut som att hamburgarna var lite väl ljusa (jag bränner hellre min mat än att äta rött kött.) Jag sa inget om det det för då hade jag väl fått ställa mig och steka mina hamburgare själv.
När vi satt i vardagsrummet i mörkret, käkade och tittade på scrubs märkte jag att mina hamburgare var helt röd innuti. Jag blev ju såklart helt hysterisk med tanke på all svininfluensa (Jag tänkte då inte på att om köttet är smittat av influensan så spelar det ingen roll hur genomstekt det är).
Jag blev helt till mig med tanke på att jag fortfarande ammar molly såpass mycket. Kunde det vara farligt för henne?
Efter en tråd på familjeliv och en samtal till mamma mitt i natten fick jag det klart för mig att det inte var någon fara. Jag kunde somna med ett lättat hjärta. Och jag mår bra idag med ;) Hedanefter så blir det nog inte så många besök framför spisen för Andreas del, det är bättre att jag tar hand om det, så ingen dör. Höhö.
Igår efter många om och men kom vi ut på en lång promenad. Molly var omständig hela dagen, hon ville varken sova, äta eller leka. Så det tog mig en bra stund att bli klar. Skulle lägga in lite bra musik på mobilen med, så det tog ju också sin tid. Det är verkligen krångligt att ha touchscreen. Önskar att jag tog en annan telefon. Hur dum är jag som tar en sån avancerad telefon, jag har ju inte tid med sånt? Det är dessutom typ 18 månader kvar till jag får byta. Smart!
Hur som helst så kom vi iväg. Vi gick hemifrån till amhult och det var verkligen en härlig promenad. Skulle kunna gå hur långt som helst kändes det som. Molly slocknade i vagnen och sov hela vägen hem till mormor. När vi kom fram fick jag potatissallad med skinka och tomat (Så gott och så underskattat), därefter fick jag och my var sitt paket med grymt snygga ljusstakar i, som tack för hjälpen i helgen med flytt. Grabbarna fick var sin låda öl. Jag kände mig nästan lite dum eftersom jag inte hjälpte till så mycket, jag hade ju Molly att ta hand om. Tack så hemsk mycket iaf :)
Idag vaknade jag halv 11(!) det var längesedan Molly sov så länge. Och när vi gått upp och det var dags för dagens första blöjbyte så fortstog jag varför hon var så gnällig igår. Det var ett regält lass vill jag lova. Nu är hon så nöjd så och springer omkring här i sin gåstol.
Nu är det dags för lite majspuré.
Kramis
Min lilla prinsessa
När vi satt i vardagsrummet i mörkret, käkade och tittade på scrubs märkte jag att mina hamburgare var helt röd innuti. Jag blev ju såklart helt hysterisk med tanke på all svininfluensa (Jag tänkte då inte på att om köttet är smittat av influensan så spelar det ingen roll hur genomstekt det är).
Jag blev helt till mig med tanke på att jag fortfarande ammar molly såpass mycket. Kunde det vara farligt för henne?
Efter en tråd på familjeliv och en samtal till mamma mitt i natten fick jag det klart för mig att det inte var någon fara. Jag kunde somna med ett lättat hjärta. Och jag mår bra idag med ;) Hedanefter så blir det nog inte så många besök framför spisen för Andreas del, det är bättre att jag tar hand om det, så ingen dör. Höhö.
Igår efter många om och men kom vi ut på en lång promenad. Molly var omständig hela dagen, hon ville varken sova, äta eller leka. Så det tog mig en bra stund att bli klar. Skulle lägga in lite bra musik på mobilen med, så det tog ju också sin tid. Det är verkligen krångligt att ha touchscreen. Önskar att jag tog en annan telefon. Hur dum är jag som tar en sån avancerad telefon, jag har ju inte tid med sånt? Det är dessutom typ 18 månader kvar till jag får byta. Smart!
Hur som helst så kom vi iväg. Vi gick hemifrån till amhult och det var verkligen en härlig promenad. Skulle kunna gå hur långt som helst kändes det som. Molly slocknade i vagnen och sov hela vägen hem till mormor. När vi kom fram fick jag potatissallad med skinka och tomat (Så gott och så underskattat), därefter fick jag och my var sitt paket med grymt snygga ljusstakar i, som tack för hjälpen i helgen med flytt. Grabbarna fick var sin låda öl. Jag kände mig nästan lite dum eftersom jag inte hjälpte till så mycket, jag hade ju Molly att ta hand om. Tack så hemsk mycket iaf :)
Idag vaknade jag halv 11(!) det var längesedan Molly sov så länge. Och när vi gått upp och det var dags för dagens första blöjbyte så fortstog jag varför hon var så gnällig igår. Det var ett regält lass vill jag lova. Nu är hon så nöjd så och springer omkring här i sin gåstol.
Nu är det dags för lite majspuré.
Kramis
Min lilla prinsessa
mycke uppdatering
Det har hänt så mycket de senaste dagarna att jag inte hunnit uppdatera. Och är jag väl satt mig framför datan för att skriva några rader har det dykt upp något viktigare. Mamma & Conny flyttade ut ur huset i björlanda i söndags, och bor numera i amhult. Dom verkar trivas bra (tror jag). Men vi får väl se, dom har ju trots allt bott i hus i typ 12 år, så det är ju en omställning att flytta till lägenhet.
Andreas jobbar hos sin gamla granne denna veckan ,så jag och Molly är själva hemma. Det är faktiskt ganska skönt. Han har ju gått hemma nu i en månad och när man är med varandra 24/7 så går man varandra på nerverna till slut. Dessutom blir det lite extra pengar i kassan, vilket inte är helt fel i dessa tider!
Molly växer på som vanligt, och man ser verkligen hennes utveckling vecka för vecka. Hon har blivit jätteduktig med gåstolen och följer efter mig och Andreas vart vi än går i lägenheten. Nu väntar vi med spänning på att den lilla korven ska vända sig om, men hon blir så förbannad när vi lägger henne på golvet, hon vill vara uppe och se allt. Någon som har några bra tips för att hjälpa henne på traven?
Vi har märkt att Molly är allergisk. Så tråkigt. Andreas är tål ju varken hund, katt eller damm och har dessutom astma, så det kom ju inte oväntat. Det senaste när vi varit hos mamma i huset så har hon kliat sig väldigt mycke i ögonen och blivit röd och irriterad i huden, så nu när de flyttade fick sambo (katten) stanna kvar hon grannen. Hittills verkar han trivas bra och han 'vet vart han bor' och går dit och äter. Hoppas nu bara att Molly tål hund bättre, precis som Andreas. För det blir ju jobbigt med Svante (mammas hund, Old english sheep dog), man är bunden till honom på ett annat sätt..
Huvudsaken är såklart att Molly mår bra, och nästa vecka ska vi till bvc, då ska jag be om att få ta allergiprover på henne.
Över till något helt annat. Häromdagen fick jag reda på att min gamla kallkökslärare tagit livet av sig genom att ha hoppat framför ett tåg. Jag blev väldigt upprörd och ledsen när jag hörde detta eftersom hon var en av dom få lärare som jag kom överrens med på Ester Mosessons. Det känns obegipligt, men ändå inte. Sofia och Matilda var här igår, och då pratade vi om detta. Sofias pappa kände vår lärare i yngre år, och när han träffade henne för ett tag sedan berättade hon att hon och mannen skulle skiljas. När vi gick i tvåan minns jag att * en dag kom till skolan med en stor svullen blåtira. Hon sa att hon hade ramlat och slagit sig, men alla förstog ju att så inte var fallet. Man ska väl inte spekulera om sånt här när man inte vet något om det, men det är svårt att låta bli.
När jag hoppade av gymnasiet blev det aldrig av att jag sa hejdå och tack för två år till henne. Jag har tänkt lite på om man skulle åka tillbaka till skolan i höst och hälsa på lärarna, bla. ge en av de elevansvariga en liten blomma eftersom hon skrev av kock+servis kläder och böcker för säkert 6000 från mitt lånekort.när jag slutade i fjol. Sen hade det även varit kul att träffa *. Nu är det försent och det känns lite tragiskt..
Hoppas att hon får ett finare liv där hon är nu, och jag tackar henne för alla bra minnen jag har kvar från min tid på Ester.
Nu när mamma & familjen har flyttat till amhult så vill jag också flytta dit. Jag har ju velat bo där ända sedan vi bodde i bjurslätt, men andreas höll inte med om det då. Om han hade gått med på att ta en lägenhet där, så hade vi bott i den lägenheten som My och Anders bor i nu. Typiskt! Det känns som att vi är i ett rätt hopplöst läge. Helst vill man ju få en trea, men vi får nog vara glada om kan byta till oss en tvåa. Det är iaf bättre än detta, det blir för mycket pengar varje månad. Man vill ju göra mer än att bara bo? Nu har jag tagit kort på lägenheten och lagt ut på lägenhetsbyte.se. Vi har ett triangelbyte då vi får en trea i amhult. Det är killen i amhult som inte svarat ännu, om han är intresserad av 2an i hisings backa. Annars är bytet 66% och jag hoppas att det ska gå vägen. Ska ringa honom idag igen och se om han svarar.
Molly sover och jag funderar på om jag ska ringa mamma och ta en promenad till henne, dricka lite kaffe och se hur de har kommit iordning.
Kramar
Här kommer lite bilder på lägenheten. Tänkte att det kanske är någon i amhult som smygläser bloggen och känner att dom hemskt gänra vill till Lilleby? ;)
Andreas jobbar hos sin gamla granne denna veckan ,så jag och Molly är själva hemma. Det är faktiskt ganska skönt. Han har ju gått hemma nu i en månad och när man är med varandra 24/7 så går man varandra på nerverna till slut. Dessutom blir det lite extra pengar i kassan, vilket inte är helt fel i dessa tider!
Molly växer på som vanligt, och man ser verkligen hennes utveckling vecka för vecka. Hon har blivit jätteduktig med gåstolen och följer efter mig och Andreas vart vi än går i lägenheten. Nu väntar vi med spänning på att den lilla korven ska vända sig om, men hon blir så förbannad när vi lägger henne på golvet, hon vill vara uppe och se allt. Någon som har några bra tips för att hjälpa henne på traven?
Vi har märkt att Molly är allergisk. Så tråkigt. Andreas är tål ju varken hund, katt eller damm och har dessutom astma, så det kom ju inte oväntat. Det senaste när vi varit hos mamma i huset så har hon kliat sig väldigt mycke i ögonen och blivit röd och irriterad i huden, så nu när de flyttade fick sambo (katten) stanna kvar hon grannen. Hittills verkar han trivas bra och han 'vet vart han bor' och går dit och äter. Hoppas nu bara att Molly tål hund bättre, precis som Andreas. För det blir ju jobbigt med Svante (mammas hund, Old english sheep dog), man är bunden till honom på ett annat sätt..
Huvudsaken är såklart att Molly mår bra, och nästa vecka ska vi till bvc, då ska jag be om att få ta allergiprover på henne.
Över till något helt annat. Häromdagen fick jag reda på att min gamla kallkökslärare tagit livet av sig genom att ha hoppat framför ett tåg. Jag blev väldigt upprörd och ledsen när jag hörde detta eftersom hon var en av dom få lärare som jag kom överrens med på Ester Mosessons. Det känns obegipligt, men ändå inte. Sofia och Matilda var här igår, och då pratade vi om detta. Sofias pappa kände vår lärare i yngre år, och när han träffade henne för ett tag sedan berättade hon att hon och mannen skulle skiljas. När vi gick i tvåan minns jag att * en dag kom till skolan med en stor svullen blåtira. Hon sa att hon hade ramlat och slagit sig, men alla förstog ju att så inte var fallet. Man ska väl inte spekulera om sånt här när man inte vet något om det, men det är svårt att låta bli.
När jag hoppade av gymnasiet blev det aldrig av att jag sa hejdå och tack för två år till henne. Jag har tänkt lite på om man skulle åka tillbaka till skolan i höst och hälsa på lärarna, bla. ge en av de elevansvariga en liten blomma eftersom hon skrev av kock+servis kläder och böcker för säkert 6000 från mitt lånekort.när jag slutade i fjol. Sen hade det även varit kul att träffa *. Nu är det försent och det känns lite tragiskt..
Hoppas att hon får ett finare liv där hon är nu, och jag tackar henne för alla bra minnen jag har kvar från min tid på Ester.
Nu när mamma & familjen har flyttat till amhult så vill jag också flytta dit. Jag har ju velat bo där ända sedan vi bodde i bjurslätt, men andreas höll inte med om det då. Om han hade gått med på att ta en lägenhet där, så hade vi bott i den lägenheten som My och Anders bor i nu. Typiskt! Det känns som att vi är i ett rätt hopplöst läge. Helst vill man ju få en trea, men vi får nog vara glada om kan byta till oss en tvåa. Det är iaf bättre än detta, det blir för mycket pengar varje månad. Man vill ju göra mer än att bara bo? Nu har jag tagit kort på lägenheten och lagt ut på lägenhetsbyte.se. Vi har ett triangelbyte då vi får en trea i amhult. Det är killen i amhult som inte svarat ännu, om han är intresserad av 2an i hisings backa. Annars är bytet 66% och jag hoppas att det ska gå vägen. Ska ringa honom idag igen och se om han svarar.
Molly sover och jag funderar på om jag ska ringa mamma och ta en promenad till henne, dricka lite kaffe och se hur de har kommit iordning.
Kramar
Här kommer lite bilder på lägenheten. Tänkte att det kanske är någon i amhult som smygläser bloggen och känner att dom hemskt gänra vill till Lilleby? ;)
fråga från läsare
Fråga från läsare: Hej! Jag älskar att läsa om eran lilla familj! Dock har jag en fråga. Hur får ni det att gå runt? Du skriver att ni är arbetslösa-påväg att bli, men ändå (enligt min uppfattning) lägger ni mycket pengar på "onödiga" saker? Låter nästan lyxigt att vara arbetslös med barn, om jag överdriver. Har ni något smart upplägg eller hur funkar det?
Va roligt att du tycker om att läsa min blogg!
Ja, för er som läser bloggen flitigt har väl förstått att Andreas blev varslad och jobbade sin sista dag 30 juni. Efter han blev varslad fick han en del ackordpengar som vanligtsvis delas ut i samband med julsemestern. Han fick dessutom sina semesterpengar och lön i juli. Alltså har vi inte riktigt varit arbetslösa förän nu. Vi har unnat oss en del lyx och 'köpt på oss' kläder till Molly.
Klart att jag är orolig varje dag för vad som komma skall, men jag vet att vi kommer att få det att gå ihop. Det blir liksom inga resturangbesök och kläder för flera tusen i månaden.
Nu letar vi billigare boende och hoppas att vi ska hitta något i amhult.
Jag har aldrig varit en 'spara', utan snarare en 'slösa'. Har jättesvårt för att hålla i pengar och vill jag ha något och kan köpa det så gör jag det. Detta är en mindre bra egenskap, men det är tur att jag har en man som ibland lyckas hålla mig tillbaka.
Förhoppningsvis kommer vi ju inte vara arbetslösa föralltid, och jag är säker på att det kommer ordna sig :)
