ett årsdag

Igår var det ett år sedan jag ragga upp andreas i baren på trägårn. Så igårkväll blev det lite myspys här hemma med grillat och ostbågar. Grattis till oss! :)

Idag är andreas pappaledig men åkte iväg och jobbade hos en kompis, så jag och molly skall väl försöka hitta på något. Kanske tar vi oss en lång promenad till syrran. Skall även ringa och tjata på försäkringskassan så vi får våra pengar denna månaden, att allt ska ta så lång tid?

Imorgon kommer mamma äntligen hit och tapetserar vår vardagsrumsvägg. Det ska bli så skönt att få bort den svart/silvriga mardrömmen som hänger där nu. Känns som att vår lägenhet fortfarande inte är helt klar, det fattas så många saker. Vi ska byta vardagsrumsbord och köpa tavlor. Ja, men man kan väl inte köpa allt här i världen.
På onsdag ska jag eventuellt träffa min höggravida vän Therese. På torsdag ska jag inte göra någonting, och på fredag ska jag på studentmottagning hos Sofia.

Nej, nu måste jag göra frukost och ge mitt barn lite mat.
Kraam

Stora tjejen








ett barn kom idag till världen

Grattis Air & Marco, till er lilla flicka. Önskar er all lycka och hoppas allt har gått bra!
Jag är så glad för er skull, massor av gratulationer. Ni har en fantastisk tid framför er!
Kram

19 år, vuxen och sådär charmigt barnslig.

Oh mina kära läsare, ni ska veta hur mycket jag älskar att sitta här hemma i min underbara lägenhet, i min bekväma soffa, med min älskade dotter, vid sidan av allting som var men ändå fortfarande i centrum av allt smaskigt gossip. Gud, det är nästan roligare att se och höra allt underligt som folk sysslar med, än att vara där och se. Efter att jag idag haft ett långt och minst sagt spännande telefonsamtal med en av mina närmsta vänner, så blev jag nästan lite glad över att jag inte varit med på gårdagens spektakel. Jag är väl kanske inte direkt förvånad över att det hände en hel del oväntade saker, men det var väl mest Vilka, och Vad som skedde under denna fantastiska och (för iallafall nästan alla) oförglömliga dag/kväll/natt.

Vad skall jag säga, jag vill ju inte låta som en gammal tråkig kärring, men jag måste nog säga att jag har växt till mig regält sedan jag blev gravid och mamma. Jag skulle just nu aldrig kunna mäta mig rent åldersmässigt med många av dem i mitt tidigare 'umgänge'. Om dom är 19 så är jag nog närmare 25, (jag menar inte att jag tappat 6år av mitt liv, mer att jag är en kvinna nu och inte längre en ungdom). Jag klandrar inte min vänner för att vara 19, jag har bara förändrats (enligt mig till det positiva). Jag kommer däremot alltid vara glad, skämtsam, mitt barnasinne och min natuliga charm försvinner aldrig, haha!

Självklart så ska man inte växa upp för fort, utan ta vara på livet som ung, men det kan man ju göra på många olika sätt. Marioteten tycker att man ska utbilda sig, resa och se världen, flytta hemifrån, skaffa ett jobb, träffa en man, flytta ihop, skaffa hund, köpa hus, köra volvo, gifta sig och när man är ca 40 år gammal och minnet, synen och hörseln börjar bli dålig känna sig redo att skaffa barn, som man sedan inte orkar ta hand om utan lämnar dem istället alldeles för tidigt på dagis. I mitt fall, så ser min livsplan helt annolunda ut. Jag blev med barn, flyttade hemifrån, hoppade av skolan, förlovade mig, flytta till ny lägenhet, födde barn och är nu som 19åring mammaledig.

Ja och hur ska jag sammanfatta min framtida livsdröm? Jag menar, bara för att jag är 19 år och mamma så har jag ju så många drömmar kvar. Jag vill såklart precis som alla andra vara lycklig och känna mig älskad. Jag vill även skaffa fler barn (jag är totalt förälskad i min dotter, och tänk att få uppleva denna kärlek till fler än ett barn, det måste ju vara helt underbart!) Jag vill gifta mig, ett sånt där stort kyrkligt prinsess bröllop, med rosa rosor överallt och en klänning så vacker att ingen kan hålla tårarna tillbaka. Jag vill bo i en stor fin rymlig lägenhet fullt med söta ljuslycktor och med rum åt alla barnen, ett stort köksbord där vi kan äta middag och måla med kritor och en mysig uteplats med vackra blommor, där vi kan koppla av i hängmattan med vinbärssaft och en mysig sagostund. Jag vill slutföra min utbildning och rikta in mig på floristbranshen, tänk att få spendera hela dagarna i en alldeles egen liten härlig, lagom stor, charmig blommsteraffär med trevliga stamkunder och ljuvliga dofter av blommor i alla regnbådens färger- hur underbart låter inte det? Jag vill skaffa körkort, ta med barnen till fjällen och lära dem åka skidor, gå spanska kurs, se Bruce Springsteen live igen, kanske lära mig att massera (jag har alltid varit ganska bra på det), inreda min egna walk-in closet med massor av hyllor där jag prydligt kan radda upp alla mina skor, jag vill spendera kvällar ute med tjejerna, umgås med min syster och alla våra fina barn, lära mig tapetsera, läsa mängder av böcker, ta mc-körkort, uppvakta min partner, åka på spa, gå på musikaler, visa tacksamhet för mina fina barndom, tjäna sådär lagom mycket pengar (så man aldrig behöver vara orolig för hur mycket det finns kvar efter att alla räkningar är betalda), jag vill designa något, skriva en bok, kanske bli en stor bloggare, eller varför inte ha en egen spalt i en tidning? Jag vill bli bättre på saker som jag redan är bra på, jag vill börja sjunga igen, skriva egna texter, träffa nya människor och hålla kvar dom gamla, jag vill lära mig hur jag på ett bättre sätt ska kontrollera mitt dåliga humör, jag vill hjälpa folk, ta hand om mina nära och kära, stå upp för vad jag tycker

Ja mina kära läsare, mitt liv började garanterat när min dotter föddes, och jag vet att det väntar en lång, lärorik, ibland sorgsen men i slutändan en förhoppningsvis lycklig resa.

Nå väl, vad är då en bal på slottet?

Ja, det är ju något som jag tyvärr inte kommer att få uppleva. Idag skall mina gamla klassisar på studentbal på marsstrand. Det är delade känslor för mig, visst det hade varit jätteroligt att vara med, men jag skulle inte byta ut någonting mot det jag har.


Jag skulle ju egentligen följt med på balen, men jag tycker att Molly är alldeles för liten för att lämnas utan sin mamma en hel kväll. (Det kommer nog dröja ett tag innan jag klarar av det) Dessutom så blir det jobbigt eftersom jag ammar, för även om jag skulle pumpat ut och andreas hade gett henne på flaska, så hade ju mina bröst blivit stenhårda under kvällens gång, och det är ju inte så roligt att läcka igenom klänningen. Hålla på att springa iväg på toaletten och pumpa, söla på klänningen och det sprutar tuttemat åt alla håll, nej usch det låter bara jobbigt.

Att spendera min första utekväll på ca10 månader med mina föredetta skolkamrater är inte heller något som ligger högt på listan. Att köpa klänning för flera tusen (om jag ska på bal så ska det vara riktiga grejer), håruppsättning, balskor, smink och allt som hör till känns som en onördig utgift. Det finns så mycket annat att lägga pengarna på just nu. Att jag dessutom väger mer än vanligt och magen är sådär snyggt uttöjd gör ju inte heller det hela speciellt lockande.
Jag ska inte sitta här och skriva som om att jag inte hade tyckt det varit roligt att få klä upp mig i fin klänning och känna mig som en riktig prinsessa för en dag, för det hade varit underbart. Men jag väntar, någon dag i framtiden hoppas jag att jag får gifta mig, och då skall allas ögon dras åt mig.

Jag har ju faktiskt varit på bal, i nian. Det var ett härligt avslut på högstadietiden och jag kommer nog minnas det länge. Här är några bilder för att förnya mitt minne av just denna kväll, och för er som inte sett så får ni dessutom se hur snygg jag är i balklänning ;)






Till alla er studenter som nu skall på bal, jag önskar er en fantastisk kväll!

the greatest love of all

Min underbara dotter som gör varje dag full av lycka och kärlek.










storstädning mitt i natten.

Äntligen har Molly somnat. Det har varit en lång gnällig dag för henne idag, hon har nog haft lite ont i magen tror jag. Nu sover hon iaf så gott brevid sin far, så jag ska snart fortsätta med min storstädning. Vet inte vad som flög i mig förut, jag kände bara att jag var tvungen att gå in i badrummet, ta ut allting (tvättkorgar, papperskorg, handdukar ovs.) i hallen, och spruta ner hela badrummet med duschen. Gud, det blir aldrig så rent och fint som när man gör så. Sen hälde jag golvrengörning över hela golvet och satte mig på knä och börja skrubba, golv toalett, kakel, handfat- you name it! Jag blev så anfådd att man kunde tro att jag varit ute och sprungit, jaja, rent och fint är det nu iaf. Just nu bearbetar jag även av all smutstvätt och jag är nog inne på min fjärde maskin för idag.

Som sagt, badrummet är färdigt, och det skiner som aldrig förr. Det som är så tråkigt är att jag har kök, vardagsrum, sovrum och hall kvar. Jag vet inte riktigt vad det var som fick mig att få ett sånt städdamp. Men jag ska eventuellt ha mens nu om någon vecka eller två (om jag får det vet jag dock inte, eftersom det kan ta ett bra tag innan den kommer tillbaka efter en graviditet) men jag har alltid fått städdamp strax innan min menstration, kan det bero på det? Hur som helst så är det iaf ganska så praktiskt, det blir ju rent och fint här hemma.

Nu va det ca 1½ månad sedan jag köpte tapet till vardagsrummet. Mamma som har haft fullt upp med husförsäljning, (affären är nu klar och papper skall inom kort skrivas, grattis!) har inte riktigt haft tid att komma hit och tapetsera, så tapeten ligger fortfarande i garderoben i hallen. Den svart/silvriga fruktansvärda historia som sitter uppe på väggen nu gör mig minst sagt galen och jag vill bara riva ner den, men det är en hel del jobb med spackel, så jag väntar på klartecken från mamma.. Just nu tycker jag att vår lägenhet ser allmänt tråkig och tom ut. Har fortfarande inte fått köpt tavlorna som jag så länge tjötat om, överallt är det färglöst och det ser inte riktigt möblerat ut. Känns som att jag skulle behöva en fet plånbok och en sväng till Ikea och lite andra inredningsbutiker. Men men, en annan dag och en annan historia. Bäst att jag återgår till mitt städande innan klockan blir alldeles för mycket, jag måste ju sova en stund också.

Imorgon skall jag träffa Therese på backaplan, ser fram emot det och hoppas att det blir trevligt. Lite fönstershopping och tjejprat har man ju aldrig dött av!
Håller även tummarna för Air, nu tittar lill*n ut vilken dag som helst, det är såå spännande!

Nej, ha en god natt.
Kram

Gamourösa mammaliv.

Jag har blivit riktigt seg och tråkig vad det gäller bloggen. Har verkligen inte haft något lust alls det senaste. Jag känner mig så otroligt sliten och skiten. Det spelar ingen roll hur många ansiktsskrubb, hårinpackningar eller egotimmar jag tar mig, jag känner mig lika 'skabbig'. Ja, jag kan ju bara minnas tillbaka på alla andra år. Varje vår har jag en 'ful period' som jag kallar det. Den kan pågå i två veckor eller två månader. Att jag fött barn och gått upp 15 kilo gör ju inte saken bättre. Alla kläder sitter som ett 'korvaskinn' och håret ser blaskigt ut och bara hänger och står åt alla håll. Min hy ska vi inte prata om, rödflammiga kinder och plitig panna, och ögonbrynen är så bleka att dom är obefintliga.

Nu har jag kännt såhär i ca två månader, när ska det vända? Det brukar ju gå över efter ett tag. När börjar det glamourösa mammalivet? Finns det överhuvudtaget? Eller måste man ha en personlig tränare, egen kock och en nanny för att hinna med sig själv, barn, man och hushåll? Man vill ju att sitt barn ska må bra, vara torr mätt och glad, man vill själv se något ut för världen, förhållandet ska vara bra och man ska ha det rent och snyggt hemma. Man ska även hinna laga middag och tvätta, duscha, handla, promenera/träna, putsa fönster, blogga, mamma/baby träffar, bvc, och umgås med familj/vänner. Uppepå allt detta så ska man även klämma in lite sex imellanåt, helt omöjligt! När det väl finns tid över så har man ingen ork eller lust.

Ja, va ska man säga. I tidningarna 'Vi föräldrar' & 'Mama' så läser man om hur folk hinner med karriär, förhållande, barn och deras aktiviteter, insida och utsida- dvs. träning och skönhet, hus och hem och allt vad det innebär. Är det fejk? eller hinner man verkligen med allt detta? Antingen är det jag som är lat eller så är det superkvinnor dom skriver om i tidningarna. Antagligen så är det pengar som är det stora i det hela. Tid, pengar och kärlek. Ja, det är nog svaret på det glamourösa mammalivet.

Nu har iaf min glamourösa mamma (som förövrigt väger ca 7 kilo mindre än mig och som jag nu för tiden ärver kläder av) kollat upp lite om kursen dom går, på New body, ang. amning och så. Det är inga problem att gå kursen samtidigt som man ammar, och jag får även gå till gymmet med Molly då hon kan sitta i sin bilbarnstol. Kanon! Kursen som kostar 3000kronor skall jag anmäla mig till i höst, då ska jag påbörja resan mot mitt glammiga mammaliv!

Nu skall jag förbereda dagens middag. Fattigariddare!
kram på er

new lifestyle

Molly somna nyss i sin bärsele och ligger nu i sin vagn. Vi är hemma hos mamma/mormor. Idag ska jag färga, eller snarare sagt slinga mammas hår. Vi ser lika förskräckliga ut båda två. Blonda halvslitna tester som hänger längst ansiktet, och uppe på toppen av huvudet har vi var sin grådasig utväxt, mycket smakfullt! Nej, idag ska den bort, iaf på mamma. Ju nu står hon och lagar en himla massa mat, vegitarisk lassange och hemalagade fettsnåla hamburgare, mums!

Mamma och conny går ju på någon väldigt bra 'new lifestyle' kurs, och dom har båda två gått ner otroligt mycket. Conny har tappat omkring 12 kilo på ca 10 veckor, och då har han byggt en hel del muskler, öl kaggen är i stort sett borta. Mamma har också gått ner duktigt, 7 kilo och väger nu under 70kilo, även hon har byggt muskler. Ja och hur har dom lyckats? Jo, New Body har en kurs nämnligen New lifestyle. Kursen kostar 3000kronor och man lär sig hur man ska äta och träna för att må bra. Jag är så himla sugen på att gå denna kursen, men jag har inte riktigt möjligheten att gå på gymmet just nu, eftersom jag ammar. När Molly är färdigammad om ca 5-6månader så hoppas jag att jag har tiden och 3000kronor att punga upp till denna kurs, så skall även jag gå ner till min normalvikt! Väger just nu stabila 76 kilo och vill iaf gå ner 15 kilo, gravidkilorna ska väck!

Imorgon är det min tur att få bort min gråa 'kaka' som jag har i hårbotten. När jag vaknar ska jag till ica och kpa hårfärg och frukost, bort till mysan och äta och färga. På eftermiddagen skall jag & Molly träffa Andreas i stan, lite efterlängtad shopping och stadspromenad!

Nej nu ska jag umgås med mamma och Ann-sofie som nyss kom hit.
Ha det så bra!

10,5cm

Herregud va tiden rullar iväg. Nu var det över en vecka sedan jag uppdaterade, jag har helt enkelt inte haft någon tid eller motivation till att sätta mig ner vid datan. Vi har som vanligt hunnit med en hel del. Molly har hunnit bli två månader  gammal och har växt hela 10,5cm och ökat 2,8kg i vikt. Stora tjejen! Tiden går så fruktansvärt fort, det är nästan lite skrämmade. Det gäller att ta vara på denna tiden, för om det ska fortsätta i denna farten så är hon väl snart vuxen, och då lär man ju inte se mycket av henne..

I förra veckan var Therese här med sin stora fina mage. Om ca 3 veckor tittar den lill* ut, och jag är minst sagt nyfiken och glad. Jag tror att det blir en liten flicka, men man kan ju aldrig veta. Det skall iaf bli riktigt roligt att hon ska få bebis! Även Air skall ju också ha nu, vilken dag som helst! Och så har vi ju min kära syster, som var på ultraljud i fredags, blev tillbaka flyttad två veckor så hon är nu alltså i vecka 18. I oktober tittar den lilla krabaten ut, då blir jag moster igen :) Snacka om babyboom!

Ja vad har mer hänt? Andreas har ju blivit varslad och jobbar sin sista dag 30 juni. Därefter har han 4veckors semester och sen vet vi inte så mycket vad som händer ännu. Det är ju svårt att få sig något jobb i dessa tider, men vi får hålla tummarna för att det ska gå bra. 

Imorgon ska vi till familjerätten och fylla i papper om faderskap, så att andreas blir vårdanshavare. Man måste ju göra det när man inte är gifta..Sen skall jag även ringa till björlandakyrka och boka tid för Molly's dop. Det blir antagligen ingen stor tillställning utan bara dom allra närmsta.

Nu vaknar lilla skrollan & jag skall laga middag, men först kommer en snabb bilduppdatering på min lilla skatt! Enjoy.















för varenda unge

Nu är vi hemma igen. Jag och Molly har sovit hos mamma inatt. Igårkväll var vi och käka middag hos my och anders. Eller ja, my var på jobbet. Anders bjöd på en mycket god grillad kyckling och grillad potatis. Efter den goda middagen tittade vi på humorgalan - för varenda unge. Jag är otroligt känslig och börjar gråta för allt möjligt. När vi tittade på galan igår så blev jag minst sagt rörd. Förstår vi egentligen hur barn här i världen lever?

Barn som jobbar 8timmar om dagen, 7 dagar i veckan, och tjänar inte ens tillräckligt för att mätta sina magar. Barn som inte får chansen att gå i skolan, utan får istället gå ut i krig. En 7åring med gevär runt halsen, varför sitter vi och tittar på? Det finns barn som inte  har kläder på kroppen, och vatten för att släcka sin törst. Det finns barn som inte har tak över huvudet. Det finns barn som inte har några föräldrar kvar.

Här sitter vi, i våra lägenheter/hus, vi äter god mat och köper kläder som vi ofta inte ens behöver, vi går till läkarn när vi har skadat oss eller blir sjuka. Samtidigt sitter ett litet barn på andra sidan jorden får mätta sin mage med 1dl mjölk och lite ris om dagen- om han/hon har tur. Jag mår så dåligt när jag ser det, men samtidigt tror jag inte riktigt att jag förstår hur dom har det, jag tror det måste upplevas.

Vi lever på 2000-talet. Om alla gör en insatts så borde vi kunna hjälpa?
Någonstans så tror jag att 'det är menningen'. Det låter så hemskt, men jag tror vi 'överbefolkar jorden'. Naturkatastrofer som Tsunamin eller sjukdommar som Aids/Hiv, fågelinfluensan eller svininfluensan kanske har en mening? Det finns väl en anledning till allt?


När jag har råd (det låter så otroligt korkat att säga så), så ska jag skaffa ett fadderbarn.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!






RSS 2.0