mammas tös!


Undrar just vem hon fått sitt humör ifrån?


livslångkärlek

GRATTIS PÅ 4 MÅNADERS DAGEN MAMMAS PRINS!
Just nu (ja för fyra månader sedan då) satt jag i bilen med värsting värkar. Tänkasig va tiden går fort! Nu sitter du här brevid mig i soffan och tittar på mtv! Goa unge. Snällare barn får man nog leta efter! Jag ljuger inte när jag säger att han inte varit vaken en enda natt. Bara för mat, men sen somnar han om. (Måste ju faktiskt skryta lite!)

Tänk att jag trodde att du var en Maja? Vadå, hur kunde jag inte veta att det var en Texas? En underbar stor liten pojke! En mammas pojke. När Texas låg i magen förstog jag inte hur jag skulle kunna älska någon så mycket som jag älskar Molly. Men det kan man. Fast på olika sett, på något vis!

Tiden efter förlossningen har varit jobbig, men idag kan jag verkligen känna den villkorslösa kärleken igen, och den känslan är helt fantastisk!

Jag är så glad. Friska barn är allt man kan önska sig! Mammas hjärtan, ni gör mitt liv så värdefullt ♥



hjärtebarn!


hokuspokus





Tänk att vår lilla Molly har blivit så stor? När jag tittar på bilderna såhär brevid varandra så ser jag verkligen hur mycket hon vuxit. Min lilla ett åring!



Just nu sitter jag här med världens huvudvärk, vet ej varför. Känner mig stel i nacken, kanske kan jag tigga en massage av Andreas? Han ser dock inte så jävla glad ut, och jag tror inte att mitt lilla erbjudande kommer göra honom på bättre humör. Men man får ställa upp för laget. Helst vill jag att han åker iväg till ica och köper candy till mig, jag är så sugen! Det finns verkligen inget gott i skåpen här hemma, så jag funderar nästan på att baka en hallonpaj. Det hade varit gött, men grädde till. Eller vaniljsås? ÅH, tänk om man bara kunde trolla. Då hade jag först trollat bort min huvudvärk, min foglossning och all disk i köket, jag hade trollat fram en buffé med italiensk sallad, choklad, jordgubbar, en räkbaguette och ett glas iskallt vatten. Men nu kan jag tyvärr inte trolla, så jag får nöja mig med annanas på burk, jävligt exotiskt!


onsdag

................

happy

en glad tjej

  En nyvaken Molly promenerar glatt runt med sin gåstol!    puss dante

godis är elakt

När man blir föräldrar (kanske gäller främst dom unga..?) så har ofta dom äldre åsikter om hur och vad man ska göra med sitt barn. Som nyförlöst och nybliven mor och far kan det ibland vara svårt att ta dom goda råden på rätt sätt. Vissa saker ska man givetvis ta åt sig av, men något att tänka på är att man inte ska glömma att gå på sin egen magkänsla. Som förälder tycker jag att det är viktigt att välja sina egna vägar för att upptäcka vad som är bäst för just sitt eget barn. Alla bebisar är sina egna individer och oftast är det bäst att hitta sina egna tips för att få det är funka så bra som möjligt. Något att minnas är dock att råden som man får inte ges för att vara elak eller för att få dig att känna dig som en dålig förälder.

Något annat som ofta händer när ditt lilla knyte blir några månader är att folk tror att dom är snälla när dom bjuder kidsen på godsaker som kakor, ostbågar, yoghurt, och kanske rent av godis. Jag har redan från början varit väldigt noga med att Molly inte ska äta godis. Men trycket kan ibland bli för stort och imellanåt tar anhöriga saken i egna händer och bjuder på sådant som inte alls är passande för ett litet barn. "Ska hon inte ha lite efterrätt?" och "här får du smaka av ......" är uttryck som jag ofta stött på. Om man som förälder inte godkänner så kan man ofta få höra på skämt "va taskig mamma/pappa är som inte låter dig smaka".

Då frågar jag mig själv, är det Jag som mamma som är elak då jag inte vill utveckla sockerberoende hos min tio månaders dotter? En bit bulle i den åldern är absolut inget som är nödvändigt och ett beroende kan skapas enklare än vad man tror. "Bara en bit" kan vara början till något som inte alls är speciellt hälsosamt! Man är inte snäll när man bjuder ett litet barn på sötsaker, tänk på det.

Jag och Andreas har nu lovat varandra att aldrig låta någon ge våra barn mat som inte hälsosam för dem. Molly är en enorm frukt och grönsaks älskare och hon blir minst lika glad (om inte gladare) för en skål med härliga frukter i fina färger, som hon blir för sliska godisar som är svåra att tugga eller kakor som gör ont i tandköttet. Nyttigt är gott! Detta tänkandet är även nyttigt för mig och min gottegris till sambo då vi gärna smaskar i oss både det ena och det andra även om det är vardag. Och om jag tittar på min kroppsform som numera är uppbyggd på typ choklad så vill jag inte ge Molly samma öde. Sålänge vi kan bestämma vad hon ska stoppa i sig så tänker vi göra det. Om hon väljer att äta junkfood när hon blir stor så är det hennes val, men då kan vi iaf trösta oss med att vi försökt att uppfostra henne med en hälsosam inställning till mat.

Såhär glad blev Molly när hon fick tomat imorse!

"Tack mama va du är snäll som ger mig mat som är full av vitaminer och mineraler"


jag är en stor tjej nu

Puss på mig för jag är så fin!
(nej jag har inte toperat Mollys hår i nacken, haha)



Såhär glad är jag nu när jag kan stå alldeles själv!



Jag vet inte hur många gånger om dagen vi hittar Molly inne på toaletten. Andreas kontrar med "hon är född rörläggare precis som sin far". Haha!


mama jag kan själv!

Vilken besvikelse. Jag har blivit extremt bra på att alltid dra ut på allt till sista stund. Igår skulle jag till bvc med Molly och därefterträffa Therese och Matilda på öppna förskolan. Molly sov länge på förmiddagen så jag passade på att vila en stund (läs framför datorn). Tiden gick allt för fort och en halvtimme innan vi skulle gå till bussen var jag tvngen att laga lite mat, korv och stuvade makaroner, en favorit för både mig och Molly. Vi missade såklart första bussen och tog istället nästa, vilket resulterade i att vi blev en kvart sena. Men det gjorde inget eftersom dom alltid är sena på bvc. Nu kan jag glatt berätta att vår lilla guldklimp väger två siffrigt, haha!

Snabbt iväg till torslanda torg där vi väntade på Therese och Matilda. Tog en sväng in på skoaffären och hittade ett par superfina vårskor till Molly från Lacoste. Det var 50% så jag var allt lite sugen, men det får vänta. Dom såg väldigt stora ut och det känns ju tråkigt att köpa för stora skor, så det får bli längre fram i vår när det börjar bli varmare.

Väl på öppna förskolan (som numera är flyttad till det gammla dagiset vid församlingshemmet) stog där inte en enda barnvagn, hm? Det visade sig att det fortfarande har julstängt och öppnar inte förän nästa vecka. Så två besvika mammor fick promenera hem igen. Hemma hos Therese bjöds det istället på te och god bulle, tack för det!


Har lite trevliga nyheter om Mollys utveckling! Hon har ju länge krypit runt och ställt sig mot saker nu. Men i tisdags stog hon alldeles själv för första gången. Oh va jag blev stolt, nästan lite tårögd! Igår hos Therese försökte hon även ta ett steg framåt utan stöd, så det dröjer nog inte så värst länge innan hon springer omkring här hemma! Något av det bästa jag vet med att vara mamma är att se när Molly utvecklas. Där är en helt fantastiskt känsla när dom små för första gången tittar en i ögonen till dagen dom säger sitt första ord. Villkorslös kärlek.

(bild när Molly står själv kommer upp i detta inlägg senare idag)


189 dagar

Hej alla mina vänner.

Julen har varit mysig. Molly har dock varit sjuk i över en veckan nu, förkyldning och jag gissar även på att hon har ont i halsen. Både jag och Andreas har varit lite krassliga, så jag förstår varför Molly endast ätit välling, yoghurt och liknande de senaste dagarna. Tomten kom med många fina paket till Molly. Även jag fick lite klappar som jag blev väldigt glad över, bla. nya bestik, brödrost, digital fotoram, armband och parfym. Tänka sig att jag varit så snäll!?

Och hur går det med guldklimpen som växer i magen min? Jag känner allt hur det kittlar till lite där inne imellanåt, att det är 'något' där inne som rör sig. Det känns ju såklart inte utanför magen ännu, nu är det bara jag som får njuta av känslan att jag är två (eller kanske fler, vem vet. haha). Imorgon går vi in i vecka 14 och det känns som att veckorna går otroligt fort denna gången. Hoppas den känslan håller i sig genom hela graviditeten! Ultraljud är bokat den 8 februari och visst är jag exalterad över att se den lilla krabbaten. Jag tror att tanken "hur många är det där inne?" har slagit dom flesta gravida, så självklart är jag nyfiken. 189 dagar kvar till beräknad födsel låter ju faktiskt inte såå länge ändå, eller hur?

Jag vet inte vad ni har för åsikter och tankar runt det här med att vaccinera sig när man är gravid. När jag fick beskedet att jag var gravid igen bubblade lyckan i hela min kropp. När jag sedan såg artiklarna om den gravida kvinnan som låg i respirator på östra sjukhuset då hon blivit smittad av influensan var det precis som att allt rann ur mig. Tankarna gick fram och tillbaka, vaccin eller inte? Efter en del läsning i gravidtidningar och på internet kom jag fram till att jag inte skulle ta vaccinet. Det står ingenstans att det är 100% säkert att fostret inte kan ta skada av vaccinet. Dom jämnför mängden qvicksilver i sprutan med den mängd vi får i oss av kosten under en veckas tid, men resten av innehållet vet jag inte så mycket om. Tänk om jag skulle ta sprutan för att skydda mig själv och sen när bebisen är född visar det sig att den har 3 armar eller kanske inte några alls. Man vet ju faktiskt inte vilka 'skador' vaccinet kan föra med sig eftersom just detta vaccin aldrig testast på gravida tidigare. Kan även tillägga att i tyskland (tror jag att det var) lät dom inte gravida vaccinera sig med detta vaccinet som vi har i sverige, utan beställde in en annan variant som tydligen skulle vara bättre.

Jag har inte låtit vaccinera Molly heller. Det är en otroligt svår fråga att ställa sig till, borde vi eller borde vi inte vaccinera vår 9 månaders, vilka är riskerna? Andreas har dock tagit vaccinet eftersom att han är den som vistas runt och hemma hos okända människor varje dag i jobbet, så han är ju ett skydd i sig.

Jag säger inte att det är fel och jag vill inte avråda någon gravid eller förälder att inte vaccinera sig ellersina barn, men jag har bestämt mig för att gå på magkänslan och låta bli. Jag får helt enkelt försöka låta bli att trycka upp ansiktet i sjuka människors ansikten i några månader (skämt och sido). Hur resonerar ni läsare runt detta något känsliga ämne?



på väg för julfirande


Mammas lilla prinsessa i finaste klänningen


se va hon växer

Satt vid frukostbordet med Molly för en stund sedan. Hon är så rolig, när hon sitter och äter smörgåsrån så slänger hon upp ena benet på bordet. Jag var ju bara tvungen att ta kort på henne, men eftersom jag inte har min kamera hemma fick jag använda mig utav mobilkameran. Efter att jag nattat henne la jag in bilderna på datan och upptäckte då en hel del andra bilder från när Molly var liten. Enjoy!


Här är Molly undefär en vecka gammal.
Ser ni va mörkt hår hon har? Och så liten hon är.


mammas lilla groda.


Liten Molly i stor björnoverall.


Betydligt mycket större nu!


Molly har allt under kontroll (rolig humor jag har)


Liten nalletös


Och sist men inte minst vid frukostbordet.




Jag kom på att jag inte alls hinner bort till Mysan & kidsen idag. Nu tappar ni väl hakan men jag tänkte faktiskt att jag ska spinna ikväll! Klockan är ju ändå 12 nu, passet börjar 18.00 så det blir ju bara ett himla flängande. Jag får nog helt enkelt ta tag i tvätten istället, två stora påsar står och väntar på att bli tömda och kläderna ska läggas in i garderoberna!

RSS 2.0